Anstalten Kumla
Anstalten Kumla, populärt känd som Kumlabunkern, är en sluten kriminalvårdsanstalt utanför Kumla i Närke. Anstalten är Sveriges största och är tillsammans med Anstalten Hall, Anstalten Norrtälje, Anstalten Salberga, Anstalten Hällby, Anstalten Tidaholm och Anstalten Saltvik de enda anstalterna i Sverige som erbjuder högsta säkerhetsklass, 1. På Kumla finns också Kriminalvårdens riksmottagning för män. Till riksmottagningen kommer alla som är dömda till fyra års fängelse eller mer. Där gör man en noggrann utredning innan personerna placeras på Kumla eller någon annan anstalt i Sverige.[1]
| Anstalten Kumla | |
 Anstalten Kumla på 1970-talet | |
| Ort | Kumla |
|---|---|
| Öppnad | 1965 |
| Typ | Sluten anstalt |
| Fängelsechef | Jacques Mwepu |
| Antal anställda | Ca 800[1] |
| Säkerhetsklass | 1[1] |
| Antal platser | |
| Totalt | 721[1] (2021) |
Historia
redigeraAnstalten stod färdig 1965 och hade då 435 platser.[1] På 1960-talet skapade Kumlaanstalten stora protester med sina höga murar, långa kulvertsystem och sin mekaniserade övervakning. Murarna är böjda inåt för att försvåra att fångarna skulle kunna ta sig över dem.
Massrymningen 1972
redigeraNatten till den 18 augusti 1972 mellan klockan 03.00 och 04.00 under natten rymde 15 interner från Kumlabunkern, som ansågs vara Sveriges mest rymningssäkra anstalt. De som rymde räknades till några av Sveriges mest kriminella personer. Bland rymlingarna fanns bland andra Lars-Inge Svartenbrandt, Miro Barešić[2] och Nisse Pistol.[3] En av faktorerna som bidrog till att rymningen lyckades var att säkerhetsavdelningen inte var övervakad av vakter dygnet runt. Istället patrullerade vakter avdelningen med jämna mellanrum under natten.[4]
Polisen kunde tidigt konstatera att de 15 celldörrarna inte hade brutits upp utan de hade öppnats med nyckel. Dock har det aldrig kunnat bevisas hur själva öppningen av dörrarna gick till. En teori är att internerna gjort egna nycklar genom att i smyg göra avtryck av vakternas nycklar. En annan teori är att nycklarna köptes av en fängelsevakt. För att lyckas öppna dörrarna lyckades en intern lura vakterna att han redan var inlåst. Sedan gömde han sig tills avdelningen blev obevakad för att sedan låsa upp de andras celler. Totalt öppnades 20 celler, men fem interner valde att stanna kvar, bland annat eftersom de hade kort tid kvar till frigivningen.[4] Rymningen orsakade ett enormt polispådrag. Alla 15 av de förrymda infångades så småningom av polis.
Rymningen 1991
redigeraDen 9 maj 1991 rymde Marten Imandi och Ioan Ursuț från Kumla. De båda var placerade på anstaltens säkerhetsavdelning.[5]
2000-talet
redigeraFör närvarande pågår en utbyggnad av anstalten.[när?] De nya säkerhetsavdelningarna på Kumla har byggts som en följd av flera uppmärksammade rymningar som inträffade under 2004. I januari 2004 fritog tre beväpnade män tre fångar, bland annat Daniel Maiorana, från Kumlaanstalten.
I dag har anstalten 517 platser och 450 anställda.[1]
Kända fångar
redigera- Rakhmat Akilov[6]
- Jackie Arklöv[7]
- John Ausonius[8] (Lasermannen)
- Stig Bergling[8]
- Helge Fossmo[9]
- Daniel Maiorana[10]
- Mijailo Mijailovic[11]
- Jon Nödtveidt[12]
- Clark Olofsson[8]
- Tony Olsson[13]
- Christer Pettersson[8]
- Mats Rimdahl[8] (Maskeradligan)
- Rahmi Sahindal[14]
- Lars-Inge Svartenbrandt[8]
- Lars Tingström[8]
- Ioan Ursuț[8][15]
- Tommy Zethraeus[15]
Referenser
redigera- ^ [a b c d e f] ”Kumla”. Kriminalvården. Arkiverad från originalet den 11 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150711005124/http://www.kriminalvarden.se/hitta-och-kontakta/verksamhet/anstalt/kumla/. Läst 10 juli 2015.
- ^ Löfgren, Nina (9 april 2009). ”40 år bakom lås och bom”. Rapport. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 12 april 2009. https://web.archive.org/web/20090412050017/http://svt.se/2.22620/1.1514941/40_ar_bakom_las_och_bom?lid=puff_1514985&lpos=bild. Läst 18 augusti 2011.
- ^ Lindén, Johannes (11 februari 2011). ”Ökände "Nisse Pistol" hjärnan bakom många rån”. Kristianstadsbladet. Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202202103/http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/article1381759/Oumlkaumlnde-Nisse-Pistol-hjaumlrnan-bakom-maringnga-raringn.html. Läst 1 februari 2013.
- ^ [a b] ”Massrymning från Kumlabunkern”. P4 Örebro. Sveriges Radio. 15 januari 2009. Arkiverad från originalet den 2 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110202123710/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3383&artikel=2568511. Läst 17 augusti 2011.
- ^ Sverige. Rymningsutredningen (2005). Säkert inlåst?: en granskning av rymningarna från Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred 2004 : betänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 2005:6. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. sid. 54. Libris 9819284. ISBN 91-38-22294-9. http://books.google.se/books?id=fsHAQ2tBG3EC&pg=PA1&lpg=PA1&dq=SOU+2005:006&source=bl&ots=HnqGEKIa-1&sig=ML1IsuSpQ8unOCj46SVcdRqyI1w&hl=sv&sa=X&ei=HZ7pUqizCqjU4QSnn4HoCA&ved=0CDMQ6AEwAQ#v=onepage&q=Rymningen%20fr%C3%A5n%20anstalten%20Kumla%20%C3%A5r%201991&f=false
- ^ ”Klart: Terrordömde Akilov får avtjäna sitt straff på Kumlas säkerhetsavdelning”. SVT Nyheter. 21 juli 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/terrordomde-akilov-far-avtjana-sitt-straff-i-kumla. Läst 21 juli 2018.
- ^ Jennische, Andreas (10 april 2008). ”Hans varumärke – Jackie”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2224167.ab. Läst 11 mars 2009.
- ^ [a b c d e f g h] Båge, Joakim (26 juni 1999). ”Kumlabunkern kan läggas ner”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9906/26/kumla.html. Läst 25 mars 2009.
- ^ Tagesson, Pelle (21 juli 2007). ”Knutbypastorn gift – bakom Kumlas galler”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article551954.ab. Läst 25 mars 2009.
- ^ Svensson, Niklas (28 juli 2004). ”Ligaledaren rymde med Tony Olsson”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/ligaledaren-rymde-med-tony-olsson/. Läst 17 september 2012.
- ^ Aschberg, Richard (6 april 2008). ”Mijailovic överföll medfånge”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2199201.ab. Läst 25 mars 2009.
- ^ ”Dissection - Biography” (på engelska). Metal Storm. http://www.metalstorm.net/bands/biography.php?band_id=227&bandname=Dissection. Läst 6 februari 2017.
- ^ Hellberg, Magnus (6 februari 2009). ”Tony Olsson: Ge mig 35 år”. Expressen. Arkiverad från originalet den 3 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090603213444/http://www.expressen.se/Nyheter/1.1457023/tony-olsson-ge-mig-35-ar. Läst 20 februari 2009.
- ^ Holago, Ülkü (24 augusti 2009). ”Nya böcker låter männen förklara”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/nya-bocker-later-mannen-forklara_3399399.svd. Läst 17 september 2012.
- ^ [a b] Wagner, Stephan (20 januari 2004). ”Kumlabunkern tycks byggd enligt envägsteorin”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 22 november 2009. https://web.archive.org/web/20091122192944/http://hd.se/ledare/2004/01/20/kumlabunkern_tycks_byggd_enligt/. Läst 28 mars 2009.