[go: up one dir, main page]

Buskkråka[2] (Zavattariornis stresemanni) är en säregen starkt hotad fågel i familjen kråkfåglar som är endemisk för Etiopien.[3]

Buskkråka
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKråkor
Corvidae
SläkteZavattariornis
ArtBuskkråka
Z. stresemanni
Vetenskapligt namn
§ Zavattariornis stresemanni
AuktorMoltoni, 1938
Utbredning

Utseende och läten

redigera

Buskkråka är en liten (30 cm) starliknande kråkfågel med ljusgrått på huvud och kropp samt svarta vingar och stjärt. Runt ögat syns blå bar hud. Lätena består av hårda, raspiga och tjattriga ljud.[1]

Utbredning och systematik

redigera

Buskkråka förekommer enbart i södra Etiopien (Sidamo-provincen).[3] Den placeras som enda art i släktet Zavattariornis och behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Arten har ett litet utbredningsområde och troddes minska mycket kraftigt till följd av förändringar av dess levnadsmiljö. Trots att senare studier visar att populationen trots allt verkar stabil bedöms den vara starkt hotad av internationella naturvårdsunionen IUCN på grund av hot från klimatförändringar. Världspopulationen uppskattas till mellan 10.000 och 20.000 vuxna individer.[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Erwin Friedrich Theodor Stresemann (1889-1972), tysk ornitolog, upptäcktsresande och samlare av specimen.[4] Tidigare kallades den Stresemanns buskkråka även på svenska, men justerades 2023 till ett enklare namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2] Släktesnamnet hedrar Edoardo Zavattari (1883-1972), italiensk zoolog och upptäcktsresande.

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Zavattariornis stresemanni Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

redigera