Arvidsjaurs övnings- och skjutfält är ett militärt övnings- och skjutfält som är beläget strax söder om Arvidsjaurs tätort och ligger i sin helhet inom Arvidsjaurs kommun.[1][2]
| Arvidsjaurs övnings- och skjutfält | |
 Vapen för Norrbottens regemente tolkat efter dess blasonering. | |
| Plats | Arvidsjaur, Norrbottens län, Sverige |
|---|---|
| Typ | Brigadskjutfält |
| Yta | 7.400 ha |
| I bruk | 1980– |
| Kontrollerad av | Norrbottens regemente |
| Garnison | Bodens garnison |
| Förvaltas/ägs av | Fortifikationsverket |
| 65°32′45″N 19°10′40″Ö / 65.545849°N 19.177666°Ö | |
Historik
redigeraBakgrunden till att skjutfältet anordnades var att Norrlands dragonregemente omlokaliserades från Umeå garnison till Arvidsjaur, därmed behövdes också ett övnings- och skjutfält till regementet. Inför att regementet skulle förläggas till Arvidsjaur utredde Försvarets fredsorganisationsutredning ett tänkbart övningsområde för regementet. Utredningen ansåg att oavsett vilken typ av förband som skulle lokaliseras till Arvidsjaur, så borde dess övnings- och skjutfält vara större än 4.900 hektar, då det ansågs vara enligt de då gällande normerna. Utredningen ansåg att markförhållandena i Arvidsjaur och Lycksele var likvärdiga, men Arvidsjaur ansågs ha större utvecklingsmöjligheter. Jokkmokk var helt uteslutet på grund av ogynnsamma terräng- och markförhållandena, men kanske med mest hänsyn taget till närbelägna nationalparker.[3] Våren 1980 förlades Norrlands dragonregemente till Arvidsjaur och övnings- och skjutfält togs därmed i drift och har sedan dess utvecklats för att möta de behov som finns inom Försvarsmakten.[2]
Geografi
redigeraArvidsjaurs övnings- och skjutfält ligger i ett område med subarktisk miljö och omfattar cirka 7.400 hektar höglänt och kuperad skogs- och våtmark.
Verksamhet
redigeraArvidsjaurs övnings- och skjutfält är ett av få skjutfält i Sverige som erbjuder möjlighet att bedriva övningar med större förbandsenheter. Det vill säga allt ifrån övning med ingående vapensystem i en jägarbataljon till långskjutande artilleri samt flyginsats med attackflyg, det vill säga ett så kallat brigadskjutfält som motsvarar dryga 8.000 hektar.[4]
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ ”Riksintressen för totalförsvarets militära del 1 Norrbottens län 2019”. forsvarsmakten.se. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211027200920/https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/samhallsplanering/riksintressen/bilaga-11-norrbotten-2019.pdf. Läst 3 oktober 2020.
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 20
- ^ ”Kungl. Maj:ts proposition 1973:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW03135. Läst 3 oktober 2020.
- ^ ”Övningsfältet”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2004. https://web.archive.org/web/20040217042026/http://www.k4.mil.se/article.php?id=10204. Läst 3 oktober 2020.
Tryckta källor
redigera- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6