Danmark

• Chokladpålägg (både bredbart och hårda plattor)
• Æbleskiver, god efterrätt
• Fläskesver, friterad fläsksvål
• Kransekager, marsipankakor

Danska folket nämns först i skrifter från 500-talet. De blev kända under vikingatiden när de reste för handel, räder och bosättning tillsammans med norrmän och svenskar.

Danmarks kungarike startade under vikingatiden. Kung Harald Blåtand blev kristnad på 960-talet. Hans rike växte och på 1000-talet härskade hans sonson Knut den Store över inte bara Danmark, utan även delar av Sverige, Norge och England.

Danmark fortsatte att växa, och kyrkan och Hansan var viktiga. År 1397 bildades Kalmarunionen, där Danmark, Norge och Sverige styrdes som ett rike. Men det fanns dock problem, och unionen upplöstes 1523. Efter upplösningen fick Danmark behålla Skåneland (ungefär omfattandes dagens Skåne, Halland och Blekinge) samt Norge. På 1530-talet genomfördes en luthersk reformation och kungen stärkte sin makt gentemot kyrkan och adeln. Det var en tid av handel och tillverkning.

På 1530-talet blev Danmark lutherskt, och kungen stärkte sin makt gentemot kyrkan och adeln. Handel och tillverkning blomstrade.

Under de följande århundradena utkämpades många krig, särskilt med Sverige. Danmark deltog också i Trettioåriga kriget, men det gick dåligt. Danmark avträdde Skåneland och andra områden i en överenskommelse 1658. Folket i de förlorade områdena gjorde emellertid snart uppror, och 1660 återförenades Danmark och Norge. Därefter fastställdes gränserna mellan Danmark och Sverige.

Efter ett tag utbröt det Stora nordiska kriget, där Danmark–Norge och andra kämpade mot Sverige. Ryssland blev en stark militärmakt i Östersjöområdet efter kriget 1721. Detta återställde maktförhållandet mellan Danmark–Norge och Sverige, och fred varade i ungefär 100 år.

Danmark var ännu en sjömakt och hade kolonier i Karibien, Västafrika och Indien. De handlade med slavar, socker och kryddor i ungefär 200 år, men förlorade kolonierna på 1800-talet.

Efter Napoleonskrigen upplevde Danmark en kulturell guldålder. Det var en tid av stora intellektuella och kulturella personligheter som Bertel Thorvaldsen, Hans Christian Ørsted, Nicolai Grundtvig, Hans Christian Andersen och Søren Kierkegaard. De införde också obligatorisk utbildning och demokratiska reformer. En demokratisk konstitution skapades 1849, och rösträtten gavs till män över 30 eller 40 år med egen egendom. År 1915 infördes allmän rösträtt.

Under 1800-talet utbröt två krig i södra Jylland, som involverade Danmark, Preussen, Sverige och Österrike. Danmark förlorade igen och blev år 1864 tvunget att avträda områdena Holstein, Schleswig och Sachsen-Lauenburg.

Efter många militära förluster gav Danmark i stort sett upp sin militärmakt som politiskt verktyg. Krigen i Europa fortsatte dock, men Danmark var neutralt under första världskriget. Efter kriget hölls en folkomröstning i Schleswig-Holstein, och den norra delen av Schleswig återanslöts till Danmark, medan södra Schleswig och Holstein stannade i Tyskland.

Danmark försökte vara neutralt under andra världskriget, men Tyskland invaderade landet 1940. Det danska försvaret var svagt, och danskarna blev tvungna att samarbeta med tyskarna. Senare övertogs den danska regeringen av tyska myndigheter. Under andra världskriget deporterades de flesta judar från Danmark till Sverige med hjälp av den danska motståndsrörelsen. Ett antal som greps övervakades av danska Röda Korset och deporterades därför inte till de tyska koncentrationslägren. Trots detta dog några hundra av dem i fångenskap. År 1945 befriades Danmark av brittiska styrkor. Efter kriget samarbetade Danmark närmare med andra nordiska länder, var med och grundade NATO samt anslöt sig till Förenta nationerna (FN). De fick också större självstyre i Grönland och på Färöarna.

Efter en period vid sidan om den europeiska integrationen gick Danmark med i Europeiska gemenskaperna 1973 ("EG", senare Europeiska unionen, "EU"), men använde inte euro som valuta utan behöll sin egen, danska krona (DKK).

Omkring 80–90 % av befolkningen i Danmark är etniska danskar.

Precis som sina grannländer har Danmark lockat invandrare från hela världen. Under 1960-talet till 1980-talet var invandringen till Danmark ganska öppen. Då kom det många invandrare och flyktingar från länder som Iran, Afghanistan, Somalia, Irak, Syrien, Libanon, Turkiet, Bosnien och Hercegovina samt Pakistan.

Danskarna är trevliga och hjälpsamma, även om det "danska gemytet" må vara en i Sverige ganska omhuldad myt.

Vädret i Danmark är relativt mild jämfört med andra skandinaviska länder, men det är tydligt uppdelat i fyra årstider, var och en med sina egna egenskaper. För en resenär är det viktigt att veta vad man kan förvänta sig vid besökstidpunkten, hur man ska klä sig och hur man ska planera sin vistelse.

Snötäcke är inte alltid garanterat under vintermånaderna, men på grund av den norra positionen är dagsljus timmar med säkerhet mycket mer knappa än de långa pitch svarta nätterna. Även när solen förväntas vara uppe är himlen ofta deprimerande grå med tunga moln och nästan inget solljus. Dessa förhållanden varar i tre månader, december till februari, och ibland även november och mars. Ibland kan en lyckosam dag med fyra till fem timmars solljus upplevas, men temperaturerna ligger vanligtvis runt fryspunkten. För resenärer kan julmånaden december dock vara intressant, eftersom centrum i de flesta större städer är dekorerade och små butiker dyker upp på gatorna som säljer glögg, pannkakor, sockerglaserade mandlar och andra lokala delikatesser. Vintern är definitivt en tid bäst tillbringad med sociala aktiviteter inomhus.

Våren börjar sent i mars eller april och dagsljuset ökar snabbt liksom temperaturerna. Varm klädsel är fortfarande ett måste, och regnkläder rekommenderas också. Detta är en tid när många människor blir förkylda, eftersom de låter sina sinnen luras av att tro att sommaren har kommit så snart solen har skinit i ett par dagar i sträck. Ännu inte. I maj är det när träden slår ut i löv, och en bokskog i löv är en upplevelse som aldrig glöms.

Med juni har sommaren kommit, och nu har dagsljus timmarna överträffat natten långt. Sent i juni håller den längsta dagen på året, med så mycket som 18 timmars dagsljus. Solen står dock lägre på horisonten på dessa latituder, och inte alla timmar är lika ljusa som mitt på dagen, men den danska sommaren kännetecknas verkligen av "ljusa nätter" (danska: lyse nætter), och utomhusaktiviteter och fester kan lätt fortsätta in på småtimmarna utan att någon märker vad klockan är. Om du behöver justera din inre klocka efter en längre flygning eller om du har tidiga morgonmöten och avtal är det en mycket bra idé att ta med en ögonmask för att blockera ut ljuset. Sommartemperaturerna i Danmark är milda; det är sällan för kallt (så du behöver en varm kappa) och det är mycket sällan extremt varmt (över 30-32 °C) så att du inte kan delta i några utomhusaktiviteter. Du kanske tror att dessa förhållanden gör för den perfekta sommaren, men då måste du veta att vädret ändras nästan oförutsägbart. Regniga och molniga dagar kan komma och gå under sommaren, så om du besöker under den här säsongen skulle det vara klokt att planera därefter; se till att du kan ändra dina utomhusplaner för inomhusaktiviteter när dåligt väder slår till, och du kommer att få ut det mesta av din tid. Även om gråa, molniga och regniga dagar eller en plötslig uppdelning av åskskurar kan förstöra dina strand- eller picknickplaner, kan du i stor utsträckning förlita dig på de veckovisa lokala prognoserna. Ändringar sker vanligtvis på daglig basis, så att titta på himlen på morgonen ger dig en god och pålitlig uppfattning om vad som kommer att hända den kommande dagen.

I september börjar hösten långsamt att anlända, men ljusa, solbelysta dagar kan ofta upplevas genom oktober, och dessa månader är också en bra tid att besöka. Se bara till att ta med ordentliga kläder, eftersom kallare och blåsigare väder blir allt vanligare. November markerar den definitiva slutet på sommaren, träden är alla röda, gula och orange nu och snart kommer kyliga höstvindar att blåsa bort löven.

Det finns flera firanden under året i Danmark. Här är några av de vanligaste:

• Karneval (Fastelavn) hålls sent på vintern, sju veckor före påsk. Det är främst för barnen. Särskilda kakor kallade fastelavnsboller säljs i bagerier.
• Påsk. Nästan allt stänger under påsken, och gatorna är tomma eftersom människor samlas för privata sammankomster, inklusive kyrkobesök. Speciella påskebryggor (Påske Bryg) släpps varje år.
• Internationella arbetardagen firas den 1 maj. Danskarna får eftermiddagen ledigt, och många tar hela dagen ledigt. Det finns utomhusevenemang över hela landet i stadsparker och evenemangslokaler med konserter, tal och sammankomster.
• Den 5 juni är Grundlovsdag, den danska konstitutionens dag. Danskarna får eftermiddagen ledigt, och vissa tar hela dagen ledigt. Politiker och organisationer talar vid utomhusmöten över hela Danmark. Det är mycket avslappnat, ingen fyrverkeri eller hetsiga debatter. Förutom närbutiker och små livsmedelsbutiker är ingen affär öppen.
• Hösten. Den fyrtioandra veckan på året är höstlovet för skolbarn. Historiskt sett var det potatislovet. De flesta föräldrar kommer att ordna ledigt under vecka 42. Det innebär att du inte kan förvänta dig lågsäsongspriser den veckan. Å andra sidan kommer många museer och sevärdheter att förlänga sina öppettider eller öppna igen även om de hade stängt för säsongen. Se till att boka färjor, tåg osv.
• J-dagen, första fredagen i november. Detta är dagen då julölet släpps. Gå till vilken bar som helst och festa med danskarna. När ölvagnen kommer kanske du får ett gratis julöl och en julölmössa.
• Jul. Under hela december poppar julrelaterade evenemang och gatudekorationer upp. Julmiddagsfester (julefrokost) anordnas med kollegor, vänner och släktingar.
• Nyårsafton (Nytårsaften). Livlig fest överallt inklusive några särskilda traditioner. Fyrverkerier, särskilt vid midnatt. Många människor samlas på stadskärnorna runt midnatt för att delta i festligheterna och fira det nya årets början.

Danmark har ganska många trevliga städer. Här är några som är mycket populära bland besökare:

1. Köpenhamn (København) — Danmarks huvudstad och största stad. Här kan du uppleva kultur och shopping inspirerad av dansk design.
2. Aalborg — en gammal hamnstad med en historisk stadskärna och livligt nattliv.
3. Århus — Danmarks näst största stad med kulturella upplevelser och ett livligt nattliv. Bra ställe att äta på och Gamle By är en populär attraktion.
4. Esbjerg — centralt för fiske och oljeindustrin med närhet till Vadehavet nationalpark.
5. Nykøbing Falster — vid en pittoresk fjord där du kan utforska gamla kloster och slott eller besöka Møns kritklippor och fina stränder.
6. Odense — känd som Hans Christian Andersens födelseplats med en historisk stadskärna och Den Fynske Landsby friluftsmuseum.
7. Roskilde — en stad med världsarvskatedral och ett imponerande vikingaskeppsmuseum.
8. Skagen — den mest norra punkten på fastlandet, populär på sommaren för att se havens möte och njuta av god mat.
9. Sønderborg — utforska stadens historia och besök det gamla slottet eller Gråsten kungliga slott.

Det går direkttåg mellan Stockholm och Köpenhamn flera gånger om dagen. Resan tar ungefär 5 timmar.

Det finns också pendeltåg/regionaltåg som heter "Øresundståg" som kopplar samman olika städer och orter i västra och södra Sverige (inklusiv Malmö och Gothenburg) med Köpenhamn. Tågen går regelbundet, oftast en gång i timmen. Tjänsten mellan Malmö och Köpenhamn är tillgänglig dygnet runt med upp till 6 tåg i varje riktning under rusningstid. Resan mellan Malmö och Köpenhamn tar cirka 35–40 minuter.

Du kan ta direkttåg från Hamburg till både Köpenhamn och Århus. Linjen Hamburg-Köpenhamn betjänas av tre tåg dagligen samt en nattservice. Dagtid går tågen via färjan Puttgarden-Rødby, där tågen går ombord på färjan för en 45-minuters överfart. Resan tar ungefär 4½-5 timmar. Nattåget använder den överlandsvägen via Jylland och Fyn. Det finns inga sovvagnar eller liggplatser på nattågen – endast vanliga sittplatser erbjuds. Observera att det nya tidtabellen medför ändringar för Hamburg-Köpenhamn-linjen från mitten av december 2019 (se mer nedan). Hamburg-Århus-linjen betjänas av två tåg dagligen, och resan tar ungefär 4½ timmar.

Förutom det finns det InterCity-tåg från Flensburg till Danmark varannan timme. Vissa av dessa tåg slutar i Fredericia, medan andra fortsätter till Århus. Fredericia är en relativt stor station där passagerare kan byta till tåg till många städer och orter i hela Danmark. Det finns också tåg från Niebüll till Tønder, varifrån det finns tåg till Ribe och Esbjerg.

Den snabbaste vägen mellan Norge och kontinenten går genom de danska motorvägarna, och detta har säkerställt regelbundna färjeförbindelser till Norge. Den mest trafikerade hamnen är Hirtshals, där en resa till Norge tar så lite som 3½ timme. Andra trafikerade rutter är Rødby-Puttgarden-färjan – den snabbaste rutten mellan Sverige och Köpenhamn till kontinentala Europa – vilken fortfarande är en av de mest trafikerade färjekorsningarna i världen (även om en bro är på ritbordet). En alternativ rutt från Polen till Själland är från Świnoujście via hamnarna i Ystad eller Trelleborg i Sverige och Öresundsbron. Färjorna är generellt av mycket hög standard, och säkerhetsföreskrifter följs strikt.

Från Göteborg och Varberg kör Stena Line färja till Jylland. Mellan Helsingborg och Helsingör trafikerar Scandlines och HH-ferries .

Danmark är direkt anslutet till den tyska Autobahn på väg E45 (tysk väg 7), som passerar nära Hamburg och löper längs östkusten av Jyllandshalvön, hela vägen till Frederikshavn i norr och passerar Danmarks näst största stad, Århus, längs vägen. Många förare som kommer från Tyskland till Danmarks huvudstad väljer en av de vanliga bilfärjorna, vilket förkortar resan med 137 km från Hamburg och 309 km från Berlin respektive och undviker broavgiften på 235 kr, så priset för färjekorsningen balanseras nästan av den extra bensin som behövs för att ta den långa vägen runt.

Från Sverige kan du ta väg E20 från Göteborg (312 km) eller E4 från Stockholm (655 km) till Malmö och ansluta till Öresundsbron (325 kr). Många norrmän väljer också den här vägen när de ska till Köpenhamn, men det finns flera bilfärjor som korsar sundet mellan de två länderna, särskilt till Hirtshals på Jyllandshalvöns nordspets, som är ansluten till det danska vägnätet.

Om inget annat anges är hastighetsbegränsningarna 130 km/h på motorvägarna, 80 km/h utanför tätorter och 50 km/h inom tätorter. Fordon med husvagnar eller släpvagnar samt lastbilar har en begränsning på 80 km/h på motorvägarna, 70 km/h på vägarna utanför tätorter och 50 km/h inom tätorter, även om andra hastighetsbegränsningar kan anges. Hastighetsöverträdelser förekommer oftast, särskilt på motorvägarna, även om dansk polis har gjort fler medvetna om hastighetsbegränsningarna. Lastbilar i Danmark kör vanligtvis i cirka 90 km/h på motorvägarna, och lastbilar som kör om varandra på långa sträckor av motorvägen (kollektivt kända som "elefantraces") förekommer ofta.

Böter varierar mellan 500 kr och 10 000 kr och ett körkortsinnehav i Danmark.

Det är obligatoriskt att använda säkerhetsbälten i bilar och skåpbilar (om de är monterade), och barn under 135 cm eller under 3 år måste använda godkända säkerhetsbarnstolar anpassade till deras längd och vikt.

Strålkastare måste vara påslagna när du kör hela tiden (och sänkta under soltimmar), oavsett väderförhållanden eller om det är natt eller dag, så slå på dem.

Förare och passagerare på motorcyklar och mopeder måste alla använda hjälmar som täcker hela ansiktet.

Även om det krävs enligt lag används blinkers sällan på rondeller, så om bilen inte blinkar när den lämnar rondellen, ge företräde eftersom den i princip alltid är på väg runt. När du byter mellan körfält på motorvägar är det obligatoriskt att använda blinkers både före och under filbytet.

På landsvägar, särskilt de med en cykelbana bredvid, förvänta dig att förare som svänger höger kommer att nästan stanna helt för att kontrollera att de inte skär framför en cyklist, även om det inte finns något sätt även en olympisk cyklist kunde dyka upp från ingenstans på en helt cykelfri horisont.

Höger sväng på rött är inte tillåtet.

Danmark tillåter förare att ha 0,05 procent alkohol i blodet medan de kör (för de flesta människor motsvarar detta att ha konsumerat en drink eller mindre), och dansk polis är mycket medveten om möjliga berusade förare. Böterna beräknas som (procent alkohol i blodet) × 10 × (din månadslön före skatt).

Var försiktig med cyklarna i städerna, särskilt när du svänger över cykelfält. Cyklister har alltid företräde. Speciell försiktighet bör iakttagas vid rondeller! Cyklister verkar generellt vara obekymrade om förare från andra länder, eftersom de inte kommer att titta eller sakta ner om de svänger ut på vägen framför dig. Efter solnedgången verkar cykelljus vara frivilliga – särskilt i de större städerna – även om det faktiskt är obligatoriskt.

Du måste alltid ha ditt körkort, fordonets registreringsdokument och intyg om motorförsäkring i bilen. Det är obligatoriskt att ha en varningstriangel i bilen och att använda den om du får motorproblem på motorvägar eller på vanliga vägar där du inte kan flytta din bil ur vägen.

Vägmärken i Europa skiljer sig avsevärt från dem t.ex. i Amerika. Varningsmärkena är triangulära men har symboler som bör vara förståeliga. Här är några europeiska skyltar som kan behöva förklaras för utländska besökare.

Från och med den 1 oktober 2023 har lågemissionszoner införts i Köpenhamn, Frederiksberg, Odense, Århus och Ålborg. Dieselbilar måste ha ett partikelfilter eller vara minst Euro 5 för att få användas lagligt i lågemissionszoner. Utlandsregistrerade fordon måste registrera sig med dokumentation för att fordonet är utrustat med ett diesel partikelfilter eller att det uppfyller Euro-standarden för att det ska användas lagligt i lågemissionszoner. Personbilar med första registreringsdatum efter den 1 september 2016 uppfyller kraven för lågemissionszoner och behöver inte registreras (senare avstämningsdatum gäller för större fordon). Det finns en administrationsavgift på 1 500 danska kronor om fordonet inte registreras när det är tillämpligt. Mer om lågemissionszoner.

Det är en annan historia när det gäller att köra i stadskärnor. Trafikstockningar i och runt de större städerna, särskilt under rusningstider, kan vara påfrestande för vissa människor. Om du är i din egen bil är det klokt att parkera den på ett bekvämt centralt ställe och gå eller använda kollektivtrafik, cykel eller taxi för att ta dig runt de stora städerna. De flesta parkeringsområden kräver användning av parkeringsskivor eller "P-skivor" som måste placeras på höger sida av framrutan, med klockan vänd utåt och timvisaren inställd på den tid du parkerar (det finns ingen minutvisare). Reglerna säger att timvisaren ska ställas in på nästa "fulla" kvart. Om du till exempel kommer till en parkeringsplats kl. 13:16 med 30 minuters parkering bör du ställa in parkeringsskivan på 13:30, och du behöver inte vara tillbaka vid din bil förrän kl. 14:00.

Vissa platser kräver att en parkeringsbiljett från en närliggande parkeringsbiljettautomat placeras i bilen, i det nedre högra hörnet av instrumentbrädan, läsbar utifrån bilen. Vissa modernare parkeringsbiljettsystem tillåter köp av parkeringsbiljetter med textmeddelanden från mobiltelefoner, även om detta kan vara mycket dyrt från utländska nummer. De flesta parkeringsbiljettautomater accepterar internationella kredit- och betalkort, men det finns fortfarande ett stort antal som endast accepterar danska nationella kreditkort eller mynt. På vissa områden – särskilt i Köpenhamnsområdet – finns det flera biljettautomater med olika parkeringstäckning. I detta fall anges täckningen med en karta på den vänstra eller högra sidan av maskinen. Se till att kontrollera att maskinen faktiskt täcker det område där du har parkerat.

Att hyra en bil är ett bekvämt, effektivt och om än relativt dyrt sätt att utforska Danmark, särskilt om du har för avsikt att besöka mer avlägsna områden där tåg- och bussförbindelser kan vara mindre frekventa. Priserna börjar från cirka 400 kr per dag hos de stora biluthyrningskedjorna, men med begränsad körsträcka, vanligtvis 100 km per hyresperiod och ytterligare 25 km per dag. Det är inte ovanligt att biluthyrningskedjorna kräver att förarna är 21 år eller äldre och att betalning ska göras med ett internationellt kreditkort.

Om du inte är bosatt i Danmark kan du hyra en skattefri bil hos stora företag från cirka 230 kr per dag med fri körsträcka. Om du beställer online, se till att du inte bokar som bosatt i Danmark.

Var medveten om att Danmark inte är något undantag från den utbredda bedrägerin att lägga till dolda avgifter på din biluthyrningsräkning och inte inkludera tjänster som autoassistans. Dessutom kan, till skillnad från andra varor och tjänster, de citerade biluthyrningspriserna inte inkludera 25% moms eller försäljningsskatt för inköp av privata personer. Läs noggrant igenom hyresavtalet innan du accepterar din bil.

Trafikinformation om de danska vägarna finns på sidan Trafikken.dk . För tillfället håller man på med ett större byggprojekt på vägarna kring Köpenhamn. Det finns därför risk för långa köer. Det finns två avgiftsbelagda broar i Danmark, Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn och Storabältsbron mellan Fyn och Själland.

Det är förhållandevis dyrt att åka taxi i Danmark, framförallt kvälls- och nattetid. Startpriserna börjar ofta vid 50 kronor på dagtid.

Att cykla i Danmark är i allmänhet säkert och enkelt. Danmark är, liksom Nederländerna, ett populärt resemål för cyklister. Bilförare är vana vid cyklar överallt, och alla större städer har dedikerade cykelbanor längs huvudgatorna. Danmark är ganska platt, men det kan vara blåsigt, kallt eller vått när du cyklar. Cyklar är i allmänhet tillåtna på tåg (ibland krävs en separat biljett).

Att cykla på motorvägar (på danska: motorvej) är förbjudet, och detta inkluderar också Storebæltsbron och Öresundsbron. Tåg kan användas mellan Nyborg och Korsør och mellan Köpenhamn och Malmö om du behöver korsa broarna.

Officiella markerade cykelrutter över landet finns på Waymarked Trails.

I Danmark finns det flera platser med natur, inklusive fem etablerade nationalparker, där eurasisk djurliv kan hittas.

Även om det inte är välkänt för tillfälliga besökare är Danmark en önation, med 72 bebodda öar och ytterligare 371 obebodda. Förutom den välkända Bornholm, med sin rika historia och mystiska rundkyrkor, besöks många små öar sällan av turister, även om de utgör några av landets mest fascinerande resmål. Om du har tid, överväg att besöka en av de två avlägsna öarna i Kattegat – Læsø och Anholt, som lokalbefolkningen skämtsamt kallar för "Danmarks ökenbälte" eftersom det regnar mycket mindre än resten av landet och har stora områden med sanddyner som täcker stora delar av de två öarna, udda arkitektur och en avslappnad stämning. Det är också värt att överväga Östersjön söder om Fyn, ett av landets vackraste områden, som också inkluderar de större öarna Langeland och Ærø med några otroligt pittoreska byar, frodig grönskande och kuperad landsbygd samt vilda hästar, samt Samsø, som geografiskt ligger i mitten av landet och har talrika vackra byar och en årlig musikfestival (Samsø Festival) på sommaren. Slutligen, i södra Jylland, ligger öarna Fanø, Mandø och Rømø i Vadehavet, ett område med tidvattenzoner som bildar en grumlig kropp av vatten med tidvattenbankar och våtmarker. Det är rikt på biologisk mångfald med sälar och ett fantastiskt utbud av fåglar, men har också några spektakulära stränder och charmiga byar.

Mycket har hänt sedan danskarna härjade Europas kuster, men den mer fredliga moderna versionen av danskarna är fortfarande mycket stolta över sitt vikingarv. Det mest visuella arvet är gravhögarna som pryder landskapet överallt i landet (egentligen är de flesta av dessa från den tidigare bronsåldern), men det finns några attraktioner för de som är intresserade att besöka. Enklast och kanske mest intressant är de två museerna nära Roskilde, som lätt nås på en dagsutflykt från Köpenhamn – Vikingaskeppsmuseet är extraordinärt med några välbevarade skepp och Lejre Experimentcenter, ett levande historiemuseum med en återskapad vikingaby. Fortfarande på Själland, men längre västerut i Slagelse, finns resterna av den en gång mäktiga Trelleborg vikingaringborg och några rekonstruerade långa hus. I Jylland finns ytterligare en ruin av en ringborg nära Hobro, Fyrkat, inklusive 9 rekonstruerade bondgårdar. Längre söderut ligger Jelling, hem till ett par massiva skurna runstenar från 900-talet, varav en av dem firar Danmarks omvandling till kristendom – slutet på vikingatiden. Fortfarande i söder, men längs västkusten, är Ribe (Danmarks äldsta stad) hem till både ett Vikingamuseum och ett Vikingaexperimentcenter.

Nationalmuseet i Köpenhamn har också en bra samling vikingaföremål. Staden Frederikssund håller en årlig utomhusvikingaspel från sommarsolståndet och några veckor framåt.

Fastlandet Danmark har 3 världsarvsplatser; Jelling-rune-stenarna som daterar sig till 900-talet har kallats "Danmarks födelseattest", som vittnar om Danmarks omvandling till kristendom vid den tiden, den restes av vad som anses vara Danmarks första officiella kung, Gorm den gamle, vars son är begravd på en annan av sevärdheterna, Roskilde domkyrka, den första gotiska kyrkan i norra Europa byggd av tegel och den sista viloplatsen för de flesta danska kungar och drottningar sedan dess. Den tredje, och kanske mest berömda, är Kronborgs slott i Helsingör, hem till Shakespeares Hamlet, prins av Danmark, men också ett imponerande slott i sig, som vaktar huvudvägen till Östersjön.

Danmark är känt för sin designarv som blivit berömt av välkända designers, arkitekter och företag som Jørn Utzon, Arne Jakobsen, Hans Wegner, Poul Henningsen, Georg Jensen, Bang & Olufsen, Royal Copenhagen och många fler. Arkitektur, möbeldesign, industriell design i allmänhet och de som ligger bakom det kan ses och utforskas på många platser i hela landet. En bra startpunkt är Danish Design Centre, Danish Design Museum och Danish Architecture Centre, alla i Köpenhamn. Genom Köpenhamn och dess omgivningar kan många exempel på fantastisk nordisk arkitektur upplevas. Andra källor som ska nämnas är Trapholt Museum i Kolding, Struer Museum (främst Bang & Olufsen), Jørn Utzon-dedikerat museum i Ålborg och rådhuset i Århus.

För utmärkta guider och förslag till arkitekturturer, se Danish Architecture Guide.

• Köpenhamn
• Skagen
• Den Gamle by, Århus
• För barnfamiljer: Legoland i Billund.
• Odense med H. C. Andersens hus och barndomshem.

• Billetnet. Bokar större konserter, teaterföreställningar, sportevenemang etc. Du kan boka online eller på ett postkontor. Om du bokar online kan du få biljetterna skickade till dig med posten eller så kan du skriva ut en bekräftelse och byta ut den mot en biljett på ett BilletNet-kontor eller på platsen.
• NaturNet. Listar naturinriktade evenemang som svampplockning, geologiska turer, etc. Många av turer är gratis.

Danmark har en mycket lång kustlinje och sandstränder är vanliga.

Med en 7 400 km lång kustlinje, nästan samma som Brasiliens och längre än Indiens, är du aldrig långt från en strand i Danmark. Nästan alla är allmänt tillgängliga och många stränder är av världsklass, med obruten vit sand i mil efter mil. Vissa populära platser har livräddare och andra faciliteter under sommarmånaderna, och det finns även flera strandparker och havsbad, som Amager Strandpark i Köpenhamn och Den Permanente i Århus som fina exempel. Danmarks stränder är populära resmål inte bara för danskar utan också för turister, varav vissa prioriterar strandsemestrar först och främst. Varje sommar, särskilt västkusten på Jylland, utsätts för en riktig invasion av mer än 13 miljoner tyska turister, vanligtvis i de många semesterhusen längs kusten där från norr till söder.

Vädret i Danmark kan vara knepigt och opålitligt; ena dagen är det varmt och soligt, nästa dag är det grått och kyligt, kanske till och med regnigt, så tänk på det och planera därefter så kommer du att få det bästa av ditt besök. Vattentemperaturen ligger vanligtvis runt 14 grader Celsius i mitten av juni och blir något varmare därifrån till september. De grunda vattnen i Kattegatt värms upp något snabbare än Nordsjökusten längs västra Jylland. Sommarvädret i Danmark varierar kraftigt från år till år och ibland från vecka till vecka, vilket innebär att antalet badedagar varierar från noll till mer än trettio. En badedag inträffar officiellt när genomsnittet av havsvattentemperaturer som mäts på ett meters djup över hela landet når 19 grader Celsius eller mer; dock är havsvattentemperaturer på 14-19 grader Celsius tillräckligt varma för ett dopp i vågorna. Vattenkvaliteten är vanligtvis bra i hela Danmark, men du kan följa viktiga data online på Naturstyrelsen, inklusive säkerhetsriktlinjer. Vissa kuster i Danmark har knepiga eller rentav farliga strömmar som det är viktigt att vara medveten om; ett antal olyckliga (eller dåligt informerade?) turister drunknar varje år.

Danmark har en lång och stolt tradition av musikfestivaler, som går tillbaka till den första Woodstock-inspirerade Roskilde-festivalen 1972. De har blivit en mycket viktig del av den danska sommaren och det finns en festival som passar nästan varje ålder och musiksmak mellan juni och augusti, med imponerande antal besökare med tanke på landets storlek. Det finns faktiskt så många att lista var och en av dem skulle vara löjligt, men några av de viktigaste är:

• Roskilde Festival (juni/juli). En av de fyra stora rockfestivalerna i Europa, driven av en ideell organisation. 80 000 biljetter säljs och mer än 110 000 deltagare i Roskilde.
• Skanderborg Festival (augusti). Den näst största rockfestivalen med 45 000 deltagare, på en unik plats inne i en historisk skog vid sjöns strand nära Skanderborg.
• Skive Festival (tidigare Skive Beach Party) lockar nästan 20 000 åskådare till Skive varje år, med främst danska band och en mestadels lokal publik.
• Langelands Festival (juli/augusti). En familjeinriktad festival på ön Langeland, 20 000 deltagare.
• Copenhagen Jazz Festival. (juli) – En av världens bästa jazzfestivaler, med små och stora konserter över hela Köpenhamn, lockar över 20 000 åskådare.
• Tønder Festival (augusti). En stor folk- och countrymusikfestival som hålls i Tønder i södra Jylland.
• Aarhus Festuge (augusti/september). 10 dagar med musik- och kulturevenemang i staden Aarhus, med ett annorlunda tema varje år.
• Grøn Koncert. (juli) – En endagsfestival med några av de största danska artisterna. Showen reser runt i landet och äger vanligtvis rum i åtta olika städer över en tvåveckorsperiod, och drar en total publik på nästan 200 000.
• Aalborg Carnival. (maj) – Även om musiken inte är huvudattraktionen är denna karneval den största i norra Europa och skapar en atmosfär som skulle få vilken musikfestival som helst att vara stolt. Huvudparaden har ett annat tema varje år, med mer än 25 000 människor som klär ut sig och festar på gatorna.

Danmark är fullt av nöjesparker och har faktiskt några av de mest kända i världen:

Köpenhamns Tivoli är en av de äldsta nöjesparkerna i världen och enligt Walt Disneys egna ord en stor inspirationskälla för hans egen Disneyland. Även i Köpenhamn, gömd bland majestätiska bokträd, är Dyrehavsbakken världens äldsta fortfarande aktiva nöjespark, och båda dessa parker har några av de äldsta fortfarande aktiva berg- och dalbanorna i världen, som går tillbaka till 1914 och 1932 respektive, och båda har fått ACE Coaster Classic Award.

Lika berömt är Legoland i Billund, LEGO:s födelseort. Denna park är den största och äldsta av den nu globala kedjan, med sina spektakulära miniatyr-LEGO-scener som huvudattraktion och ett bra urval av åkattraktioner för att underhålla barn.

Även om de skuggas av sina världsberömda konkurrenter finns det fyra andra stora nöjesparker i landet: Sommerland Sjælland, Bonbonland, Fårup Sommerland, Djurs Sommerland och ett antal mindre.

Med sin långa kustlinje erbjuder Danmark gott om möjligheter för kustfiske. Det kräver dock ett tillstånd [1], som är tillgängligt från den officiella webbplatsen eller alla postkontor till en kostnad av 40 kr för en dag, 130 kr för en vecka och 185 kr för ett år. På det medföljande kvittot informeras du omedelbart om tillåtna säsonger och tillåtna storlekar på de vanligaste arterna som du kan stöta på längs den danska kusten. Havslax är vanligt, liksom torsk och platina, och förutom några få fjordar är vattenkvaliteten och därmed fiskbestånden rimliga.

Vad gäller färskvattenfiske erbjuder Danmark ett antal strömmar och bäckar (inga faktiska floder dock) som huserar lax, öring, regnbåge och havslax (under säsongen), samt harr, liksom gädda, abborre och mört, samt ett antal insjöar som också huserar gädda, braxen och braxen. Färskvattenfiske är något mer komplicerat än kustfiske i Danmark, eftersom det finns en mängd lokala samhällen som har tillsyn över rätten att fiska i specifika vatten, vanligtvis i samråd med markägarna där vattnen är belägna om de inte ägs av staten, men det innebär också att vissa sträckor av en specifik ström eller bäck kan vara otillgängliga på grund av markägarens äganderätt. Bestämmelser om säsonger och storlekar föreskrivs av staten, men priser och villkor för tillstånd regleras av samhällena. Lokala turistbyråer är vanligtvis väl informerade och får oftast sälja tillstånd, som kan vara dagliga, veckovisa, månatliga eller årliga.

Slutligen finns det ett betydande antal "Sätt-och-Ta" anläggningar i hela landet. De kräver inte ett tillstånd som sådant, eftersom du köper rätten att fiska i ett antal timmar och massor av fisk – vanligtvis regnbågslax – är garanterade. Många sätt-och-ta är "självtjänst" i den meningen att du fyller i en blankett och slänger den, tillsammans med betalningen, i en brevlåda. Bli inte förvånad om ägaren kommer förbi någon gång för att fråga om du har tur, samtidigt som han håller koll på antalet och tiderna för blanketter, timmar och betalningar som han har samlat in från brevlådan.

Jakt i Danmark sker på basis av att markägare behåller rätten att jaga på sina områden och eventuellt hyra ut den till intresserade parter, och de håller noga koll på vem som jagar var och när.

Ett generellt jakttillstånd (500 kr) krävs, men jakten utförs nästan uteslutande med personer som du känner och som har jakträttigheterna till det aktuella området. Om du vill jaga i Danmark behöver du förmodligen skaffa en bekant som är markägare eller en vän till en markägare i förväg.

Den danska vapenlagstiftningen är extremt restriktiv. Generellt sett är alla typer av vapen olagliga att äga eller bära någonstans. Det finns undantag för jakt och vapenklubbar, men detta kräver ett särskilt tillstånd, och utanför skjutområdet (jaktområden eller klubbar) måste vapnet vara dolt och inte laddat. Många typer av knivar är också olagliga. Vapentyper som inte kan användas för jakt eller skjutinnehåll – som knogjärn – är helt enkelt olagliga när som helst och var som helst. Böterna för att bära ett olagligt vapen, särskilt om det är klart att använda, kan vara stränga: En tung böter och möjligen några veckor i fängelse.

I Danmark är vattensporter populära.

Den långa kustlinjen gör Danmark till en utmärkt plats för surfing, särskilt vind- och kite-surfing. Nord- och Västkusten har några av de bästa platserna att göra detta på i världen, och staden Klitmøller (kallad "Cold Hawaii") värd för en deltävling i världscupen i windsurfing varje år. På många platser är det enkelt att ta lektioner för alla nivåer av erfarenhet, vilket gör det mycket roligt, och det är inte ens så kallt som det kan låta.

Förutom havskusten finns det många floder, bäckar och sjöar inland som ger utmärkta möjligheter att njuta av vattendragen. Kanotpaddling och kajakpaddling är populära aktiviteter och att hyra utrustning är vanligtvis enkelt. Längs de populära floderna finns campingplatser, från enkla, gratis skydd till fullt utrustade, kommersiella platser, som ger alla möjliga möjligheter från bara några timmars nöje till en vecka av "vattenvägssafari".

Några av de populära platserna för kanotpaddling är sjöarna och floderna runt Silkeborg, Skjern Å National Park, Ribe kreek, Uggerby kreek i norra Jylland, Mølle Å (Mill Creek) nära Köpenhamn, Suså på Södra Själland.

För havskajakpaddling är Limfjordens ljud bra (särskilt runt öarna Fur och Mors), öarna söder om Svendborg är världsklass (Sydfynske Øhav), och även kanalerna i Köpenhamn erbjuder intressanta möjligheter.

Även om internetkaféer finns i de flesta större städer, är de vanligtvis inte anpassade för turister och kan därför vara lite svåra att hitta. Hotell brukar vanligtvis erbjuda både trådlöst internet och datorer med internetåtkomst, men om denna tjänst är gratis varierar kraftigt. Många caféer och barer erbjuder också gratis trådlöst internet för betalande kunder, även när det inte är skyltat, så det är alltid en bra idé att fråga. Många av McDonald's restauranger i Danmark har några internetterminaler tillgängliga för sina kunder. Det enklaste sättet att komma online är oftast det allmänna biblioteket, eftersom det finns ett i nästan varje stad. Allmänna bibliotek ligger vanligtvis centralt, är tydligt skyltade (letar du efter "Bibliotek") och är alltid gratis. Det kan vara lite väntetid för att få en ledig dator, men det brukar också finnas någon form av bokningssystem.

Om du stannar i mer än några veckor kan det vara värt att skaffa ett mobilt bredband. Större delen av landet har utmärkt täckning och hastigheter som tävlar med de i de stora städerna och räcker gott för att surfa på webben, även i många av de mer avlägsna områdena. Tyvärr har de danska internetleverantörerna vanligtvis inte uppdaterade engelska versioner av sina webbplatser, så det kan vara knepigt att få information om täckning och butiksläge. För att köpa en prenumeration krävs vanligtvis uppehållstillstånd, ett danskt medborgar-ID-nummer (CPR-nummer eller personnummer) och en lokal adress. Det betyder i praktiken att prenumerationspaket endast är relevant för resenärer som stannar i Danmark i mer än ett halvår.

Istället är det möjligt att köpa ett förbetalt paket, som är begränsat till ett par operatörer nu:

• Lebara använder det delade Telenor/Telia-nätverket och erbjuder ett SIM-kort för 49 kr, på vilket följande paket kan läggas till, alla giltiga i 30 dagar: 5/20/30/60/100/150/obegränsad GB data för 19/49/59/79/99/119/179 kr, med 1/2/3/4/5/6/16 GB EU-roaming om det köps som en "prenumeration" (automatisk förnyelse kan stoppas efter att ha betalat för första månaden).
• Lycamobile använder det delade Telenor/Telia-nätverket och erbjuder sitt SIM-kort för 29 kr, på vilket följande paket kan läggas till, också giltiga i 30 dagar: 15/100/obegränsad GB data för 49/99/179 kr, inkluderar 5,9/11,85/21,4 GB EU-roaming, respektive.

Observera att alla de större nätverksoperatörerna har slutat sälja prepaid-tjänst själva och istället lämnat prepaid-marknaden till de två MVNO-företag som nämndes ovan. Dessa paket finns tillgängliga i många stormarknader och på alla postkontor.

När du reser i både Danmark och Sverige kan det istället vara fördelaktigt att skaffa ett prepaid-paket från leverantören Telenor. Telenor finns i Danmark, Sverige, och Norway, men säljer inga prepaid-produkter från sina danska butiker. Å andra sidan finns ett prepaid-paket som fungerar i Norway, Sverige och Danmark (och resten av EU) utan extra roamingavgifter tillgängligt i närbutiker och stormarknader i Sverige, och Norway, men sedan 2022 krävs registrering. Även om kuponger inte säljs i Danmark kan SIM-kortet laddas om medan du är i Danmark från Telenor Sveriges webbplats här. Om du har ett befintligt mobiltelefonabonnemang från en annan EU-operatör kan du troligen använda åtminstone en del av din medföljande data i Danmark; noterbara undantag skulle inkludera de med billiga, obegränsade planer (vanligt i Finland, Estland och Polen).

Ta med din egen olåsta LTE-telefon för att göra samtal. Förbetald SIM-kort finns tillgängliga i de flesta butiker från samma leverantörer som nämndes ovan för mobilt bredband, och internationella samtal kan vara rimligt prissatta. De nya EU-reglerna om roaming innebär att förbetald kredit som laddats i Danmark kan användas i grannländerna också, även om leverantörer har rätt att sätta en "rättvis användning" -gräns för datanvändning (till exempel, av en plan med 100 GB kan endast 5 användas utanför Danmark). Det innebär också att om du har ett SIM-kort från ett annat EU-land kan du generellt sett fortsätta använda det SIM-kortet i Danmark på samma villkor som hemma (även om det, precis som när du använder ett danskt SIM-kort i resten av EU, kan finnas en rättvis användningsgräns för datanvändning). Om du planerar att komma till Danmark från Sverige tillåter Telenor- och Telia-SIM-kort full användning av svenska datakvoter i Danmark medan Comviq inför en rättvis användningsgräns som varierar beroende på plan (men använder TDC-nätet i Danmark, som kan täcka vissa platser som Telia/Telenor-nätet inte gör).

Internationella samtal med betalningsanvisning tillåts inte från telefonkiosker, som alla drivs av TDC-företaget. Du borde ändå kunna göra internationella samtal med de förbetalda SIM-korten.

Danmarks internationella landskod är 45. Prefixet för internationell uppringning är "00" eller '+' (på en mobiltelefon).

Det nationella posttjänsten i Danmark drivs av PostNord. Digitala frimärken är tillgängliga: du betalar för portot på PostNords webbplats, skriver den medföljande 12-siffriga koden på kuvertet istället för att använda ett fysiskt frimärke. Postfranchiser (posthus) säljer portomärken och finns i många stormarknader och livsmedelsbutiker över hela landet. Affärer för företagsleveranser (erhversindlevering) säljer inte portomärken. Postlådor är röda med postens logotyp, och de flesta av dem töms en gång varje arbetsdag. Det anges inte exakt vilken tid på dagen brevlådorna töms. Ett oregistrerat prioriterat (flygpost) vykort eller brev med en vikt på mindre än 100 gram kostar 36 kr för alla internationella destinationer (från och med 1 januari 2022).

Det vanliga sättet att skicka inrikespost har en leveranstid på upp till fyra arbetsdagar. Det finns en premiärtjänst som endast är tillgänglig personligen på postkontor, kallad quickbrev, som minskar leveranstiden till nästa arbetsdag.

Om du behöver få paket eller post skickad till dig i Danmark kan du ta emot det som Poste Restante på de flesta stora postkontor (General Delivery i USA). Postkontoret kommer endast att hålla sådan post i två veckor, varefter den returneras till avsändaren. Adressformatet är:

<Namn>

c/o Poste restante

<Postkontorets namn>

<Postnummer> <Stad>

DENMARK

När du hämtar ut posten måste du identifiera dig med ett foto-ID utfärdat av regeringen (t.ex. pass eller körkort). Se till att ditt namn står på samma sätt på paketet och på ID-kortet.

Stora internationella pakettjänster som UPS, Fedex och DHL, även om de finns i Danmark, erbjuder ingen förvaringstjänst. GLS har avtal med ett antal återförsäljare som erbjuder en förvaringstjänst under en begränsad tid (pakke shop).