Växnan
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Ljusdals kommun |
| Landskap | Hälsingland |
| Socken | Ljusdals socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 61°50′52″N 16°01′47″Ö / 61.84771°N 16.02971°Ö |
| SWEREF 99 TM | 6857644, 554201 |
  Växnan
| |
 Karta över sjön Växnan. | |
| Mått | |
| Areal | 3,98 km² [1] |
| Höjd | 123 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 14,6 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Ljusnans huvudavrinningsområde (48000) |
| GeoNames | 2663528 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status |  God |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) |  God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) |  Ja |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Ja |
| Källa | VISS (SE685857-151408) |
| Övrigt | |
| SjöID | 685857-151408 |
| ID vattenförekomst | SE685857-151408 |
| Vattenytans ID (VYID) | 685935-151183 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
| Limnisk ekoregion | Norrlands kustland, under högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 685902-151259 |
| Namn | Utloppet av Växnan |
| Areal | 16,65 km² |
| Vattenytor | 3,93 km² |
| Sjöprocent | 23,6 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 1 215,78 km² |
| Biflödesordning | 2 |
| Utflöde | Sillerboån (Väljeån) |
| VattendragsID (VDRID) | 685779-151382 |
| Avstånd till havet | 118 km |
| Medelhöjd | 161 m ö.h. |
| Område nedströms | 685811-151402 |
| Källor | [3][4][5] |
Växnan är en sjö i Ljusdals kommun i Hälsingland och ingår i Ljusnans huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 3,98 kvadratkilometer och ligger 123 meter över havet. Vid provfiske har bland annat abborre, braxen, gers, gädda och gös fångats i sjön.[6]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Växnan ingår i det delavrinningsområde (685902-151259) som SMHI kallar för Utloppet av Växnan. Medelhöjden är 161 meter över havet och ytan är 16,65 kvadratkilometer. Räknas de 106 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 1 215,78 kvadratkilometer. Sillerboån (Väljeån) som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 118 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (44 procent) och jordbruk (15 procent). Avrinningsområdet har 3,93 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 23,6 procent. Bebyggelsen i området täcker en yta av 1,48 kvadratkilometer eller 9 procent av avrinningsområdet.[4]
Fisk
[redigera | redigera wikitext]Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Växnan på VISS
 |
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |