[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Blues Brothers (film)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från The Blues Brothers)
För musikgruppen, se Blues Brothers.
Blues Brothers
(The Blues Brothers och The Blues Brothers)
Genremusikalfilm[1]
komedifilm
RegissörJohn Landis[2][3][1]
ProducentBernie Brillstein
George Folsey
Robert K. Weiss
ManusförfattareDan Aykroyd
John Landis
SkådespelareJohn Belushi, Dan Aykroyd (huvudroller)
KompositörIra Newborn
FotografStephen Marshall Katz
KlippareGeorge Folsey
Teknisk information
ProduktionsbolagUniversal Studios
DistributionUniversal Studios
Netflix
Premiär
Utgivningsdatum
16 juni 1980[4]
16 oktober 1980(Tyskland)[5]
20 juni 1980(Kanada)
5 november 1980(Frankrike)
1980
Speltid148 minuter
LandUSA
Språkengelska
Budget270 000 USD
UppföljareBlues Brothers 2000
Mer information
IMDb SFDb Elonet
Yle Arenan
Redigera Wikidata

Blues Brothers[6] (originaltitel: The Blues Brothers) är en amerikansk komedifilm från 1980 i regi av John Landis. Huvudrollerna spelas av John Belushi och Dan Aykroyd.

Statyer som föreställer filmens huvudpersoner Elwood och Jake.

Jake Blues (John Belushi) släpps från fängelset och bestämmer sig tillsammans med sin bror Elwood (Dan Aykroyd) för att besöka barnhemmet där de blev uppfostrade av nunnor. Där får de höra att barnhemmet måste säljas eftersom man inte har råd att betala fastighetsskatten. Jake och Elwood bestämmer sig för att samla ihop pengarna men måste då återförena sitt gamla band och spela in pengar till barnhemmet.

En plats som förekommer i filmen är Bob's Country Bunker. Det är ett ställe som spelar musik. De skryter om att de spelar både country och western. Men scenen är försedd med hönsnät.

Produktionen

[redigera | redigera wikitext]

Filmen baseras på karaktärer från tv-programmet Saturday Night Live. Den är en egenartad komedi och en hyllning till soul och R&B; Aretha Franklin, James Brown, Cab Calloway, Ray Charles och John Lee Hooker är med och framför musiknummer. Filmen har en mängd personer i cameo-roller, bland annat Steven Spielberg, Frank Oz, Joe Walsh och Twiggy. Den får också sägas vara en kärleksförklaring till staden Chicago, där den utspelas.

I filmen har bilen Bluesmobile en framträdande roll. Den ursprungliga bluesmobilen, som var en Cadillac, har Elwood bytt bort mot en mikrofon medan Jake satt i fängelse. Han har istället köpt en begagnad polisbil på en auktion, vilket Jake inte uppskattar när han ska bli hämtad från fängelset efter avtjänat straff. Elwood berättar då om alla specialdetaljer som den nya bluesmobilen har: "snutmotor", "snutfjädring", "snutdäck". Sedan visar han vad bilen går för genom att köra som en dåre genom Chicago - något han redan är känd för. En polispatrull som stoppar ekipaget konstaterar att han är som "ett eksem i straffregistret".

Brödernas matvanor är också lite udda. Jake äter bara stekt kyckling, medan Elwood håller sig till vitt rostat bröd.

År 1998 kom en svalt[källa behövs] mottagen uppföljare, Blues Brothers 2000, som saknade den bortgångne John Belushi.

Musikgruppen Blues Brothers
Övriga
  1. ^ [a b] läs online, www.filmaffinity.com , läst: 3 maj 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, Internet Movie Database , läst: 3 maj 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.fandango.com , läst: 3 maj 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ Freebase Data Dumps, Google.[källa från Wikidata]
  5. ^ Internet Movie Database, läs online, läst: 14 april 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Blues Brothers”. svenskfilmdatabas.se. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=7741. Läst 13 maj 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]