Rotebro

	Rotebro
	del av tätorten Upplands Väsby och Sollentuna
	Rotebro centrum
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Kommun	Sollentuna kommun
Distrikt	Sollentuna distrikt
Koordinater	59°28′35″N 17°54′50″Ö / 59.47639°N 17.91389°Ö
Folkmängd	8 824 (2021)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Sollentuna
Postnummer	192 XX
Riktnummer	08
Geonames	2681414
	Placering i Stockholms län Placering i Stockholms län
	Wikimedia Commons: Rotebro

Rotebro uttal (fil) är en kommundel i Sollentuna kommun, Stockholms län och (sedan år 2015) en del av tätorten Upplands Väsby och Sollentuna. Kommundelen är indelad i de namnsatta områdena Rotebro centrum, Rotsunda, Rotsunda gård, Gillbo, Gillberga och Rotebro industriområde.^[1]

Historik

Huvudartikel: Rotsunda gård

Målningen *Grindslanten* med Rotebro gästgivargård i bakgrunden.

Bron över Edsån i gamla Rotebro. Stenvalvet restes 1854 i samband med att kärret och sundet dikades ut.

Namnen Rotebro och Rotsunda härrör från att här fanns en bro över ett sund i Jutekärret, numera Edsån. Detta var en samlingsplats vid orostider då den militära "roten" kallades in. Strax norr om ån finns kullen med fornborgen som minner om slaget vid Rotebro, där Sten Sture den äldre slogs mot danskarna.

Ån förbinder Edssjön med sjön Norrviken och är idag en grävd kanal genom det gamla Jutekärret, som torrlades i samband med att Norrviken sänktes i mitten av 1800-talet, för att komma åt åkermark.

Rotebro omnämns första gången 1464 som Scriptum Rodebro.^[2] Rotebro var även namnet på en gästgivaregård i Sollentuna socken som 1647 fick tillstånd av Drottning Kristina att bedriva krog, härbärge och skjuts "för en billig och skälig betalning". Gästgiveriet hörde till Rotsunda gård som då ägdes av landshövdingen Johan Berndes.

Rotebro gästgivargård låg vid bron över Edsån och intill den viktiga färdvägen mellan Stockholm och Uppsala (dagens Uppsalavägen). Härifrån skjutsades till Kimsta, Märsta, Barkarby, Stockholm och Ås Husby. Rotebro gästgivargård är känd från målningen Grindslanten av August Malmström. På målningen syns den numera försvunna gästgivargården där Malmström bodde under några somrar på 1880-talet. Den 18 september 1971^[3] brann den i vådeld en kort tid efter att kommunen beslutat att bevara den som konsthantverksgård.

Industrier och arbetsplatser

Jästbolaget flyttade hit på 1890-talet från Alkärret vid Brunnsviken. Tidigare var Wesströms verktygsfabrik vid Norrvikens strand och Goljes gummeringsfabrik på Ebba Brahes Väg samt Norrvikens sprängämnesfabrik viktiga industrier i Rotebro. På 1960-talet utvecklades Rotebro till ett av kommunens största arbetsplatsområden. Då etablerades OBS-varuhuset, Johnson & Johnson och 3M Company. Innan OBS! (numera Coop Extra) öppnade 1967 fanns det ett stort utbud av mindre affärer i Rotebro, som cykelhandel, järnhandel, fiskaffär, kiosk, två sybehörsaffärer, matvaruaffär och skomakare.

Samhället

Invid stationen ligger Rotebro centrum, ett bygge från 1970-talet, kompletterat med bostadshus från omkring 2000. Där finns bland annat grillkiosk, livsmedelsbutik, restaurang, musikaffär och tandläkare. Alldeles bakom Centrum ligger Mikaelskolan, Futuraskolan Hertig Karl och Brageskolan (Tal och språkcentrum) i nedlagda Rotebroskolans lokaler. Längre upp i Gillbo finns Gillboskolan sedan början av 1900-talet, under åren utbyggd och idag en av kommunens största skolor.

Tre golfbanor finns: Svartinge Golf AB (endast öppen för medlemmar och deras gäster), Rotebro Golf pay&play och Sollentuna GK:s golfbana. På vintern dras skidspår upp på samtliga tre banor till en sammanlagd längd av cirka 15 kilometer. Idrottsalliansen Rotebro IS har tre underföreningar för respektive fotboll, innebandy och orientering.

I den norra delen av Rotebro ligger ett bostadsområde som heter Hollywood, med adresserna Hollywoodvägen, Chaplins gränd och Holmbodavägen. Namnet härstammar från den tiden då Svensk Filmindustri hade filmstudio här innan bostadsområdet byggdes. SF har fortfarande sitt arkiv i lokaler i området. ^[4]

Kollektivtrafik

Rotebro har en station på Stockholms pendeltågsnät, se Rotebro station.

Tidigare tätort

I samband med tätortsavgränsningen 1960 definierades Rotebro som en egen tätort. Sedan 1970 räknades denna som sammanvuxen med Sollentuna.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Rotebro 1950–1970^[5]^[6]^[7]^[8]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1950	1 808	^##
1960	2 597	206
1965	3 757	223
Anm.: Sammanväxt år 1970 med Sollentuna. ^## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Se även

Referenser

^ ”Kommundelar och namnsatta områden i Sollentuna kommun”. Sollentuna kommun. Arkiverad från originalet den 21 december 2012. https://web.archive.org/web/20121221210847/http://www.sollentuna.se/Documents/bostad_miljo/M%c3%a4t%20och%20kart/Kommundelskarta/Kommundelar%20med%20namnsatta%20omr%c3%a5den%20A3.pdf. Läst 25 november 2012.
^ Ortnamnsregistret: Rotebro (nr 10, 24).
^ Göransson: Det gamla Rotebro; Sollentuna Hembygdsförening 1985
^ se på hitta.se
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 188. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 9
^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 9

Externa länkar

Rotebro i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
Wikimedia Commons har media som rör Rotebro.
Bilder & media

[kommundelar-1] ”Kommundelar och namnsatta områden i Sollentuna kommun”. Sollentuna kommun. Arkiverad från originalet den 21 december 2012. https://web.archive.org/web/20121221210847/http://www.sollentuna.se/Documents/bostad_miljo/M%c3%a4t%20och%20kart/Kommundelskarta/Kommundelar%20med%20namnsatta%20omr%c3%a5den%20A3.pdf. Läst 25 november 2012.

[2] Ortnamnsregistret: Rotebro (nr 10, 24).

[3] Göransson: Det gamla Rotebro; Sollentuna Hembygdsförening 1985

[4] se på hitta.se

[5] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.

[SCB_FR_1950:1-6] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 188. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[7] Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 9

[8] Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 9

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]