Postnord
| Postnord AB | |
 | |
 Huvudkontoret för Postnord AB. | |
| Org.nr | 556771-2640 |
|---|---|
| Typ | Publikt aktiebolag |
| Huvudkontor | Arken Solna, Sverige |
| Nyckelpersoner | Christian W. Jansson Styrelseordförande Annemarie Gardshol Koncernchef VD |
| Bransch | Postoperatör |
| Antal anställda | ~28 358 (2021) |
| Historik | |
| Grundat | 24 juni 2009 |
| Grundare | Danmark[1] och Sverige[1] |
| Bildat av | Posten Post Danmark |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▲ 41,646 miljarder SEK |
| Rörelseresultat | ▲ 2,481 miljarder SEK |
| Vinst efter skatt | ▲ 1,989 miljarder SEK |
| Tillgångar | ▲ 30,590 miljarder SEK |
| Eget kapital | ▲ 9,133 miljarder SEK |
| Struktur | |
| Ägare | 2021-05-14[2] Svenska staten – 60% Danska staten – 40% |
| Moderbolag | Regeringskansliet |
| Dotterbolag | Svensk Adressändring |
| Avdelningar | Postnord Strålfors |
| Övrigt | |
| Webbplats | https://www.postnord.com/ |
| Fotnoter | Statistik från 2021 års bokslut.[3] |
Postnord AB (egen skrivning: PostNord AB och postnord) är ett svenskt aktiebolag som är en nordisk postoperatör.[4] Bolaget är Sveriges näst största bolag efter Volvo Cars, sett till antal anställda.[5] Det bildades den 24 juni 2009 genom ett samgående mellan den svenska Posten och Post Danmark. Koncernen bytte 2011 namn från Posten Norden till Postnord.[6] Postnordkoncernen ägs till 60 procent av svenska staten och till 40 procent av danska staten. Rösterna på bolagsstämman är dock jämnt fördelade (50/50) mellan svenska staten och danska staten. Båda utser lika många styrelseledamöter.[7][8] Under 2015 bytte det svenska Posten AB namn till Postnord Group AB, men behöll formellt sitt gamla namn i Danmark.[9]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Sverige
[redigera | redigera wikitext]Posten AB:s historia går tillbaka till 1636, då drottning Kristinas förmyndarregering utfärdade förordningar om postverksamhet. Dessförinnan hade post förmedlats för statsförvaltningens och kyrkans räkning. I perioder under 1650- till 1670-talen drevs postverksamheten i privat regi, men från 1677 och framåt var det svenska postverket statligt.
Från 1685 använde postverket stämplar för att markera att brev var betalda. Frimärken utgavs från 1855.[10]
Redan från grundandet använde postverket ett posthorn och en krona som symbol. Utseendet standardiserades första gången 1912, och det ändrades sedan vid flera tillfällen under 1900-talet samt 2001.
1994 omvandlades postverket till det av svenska staten helägda aktiebolaget Posten AB.
Danmark
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia.
Föregångare till Post Danmark var det danska nationella postväsendet, grundat 1624 genom att Kristian IV utfärdade en förordning om postförmedling.[11] Under dess tidiga historia drevs det danska postväsendet periodvis i såväl privat som kunglig regi, men det förstatligades 1711. Redan före förstatligandet hade det danska postväsendet infört uniformer i färgerna rött och gult. Dessa färger har förblivit organisationens kännemärken.
Det första danska frimärket utgavs 1851. 1927 slogs de danska post- och telegrafverken ihop under namnet Post- og Telegrafvæsenet. 1990 fördes televerksamheten över till ett separat aktiebolag, och 1995 överfördes postväsendet till det statliga bolaget Post Danmark A/S.
Samgående
[redigera | redigera wikitext]
Posten AB och Post Danmark A/S gick i juni 2009 samman under moderbolaget Posten Norden AB.[12] Moderbolaget bytte 17 maj 2011 namn till Postnord AB.[6] Samgåendet föregicks av en granskning utifrån EU:s konkurrensregler med krav på avyttring av överlappande verksamhet för paketutdelning till företag i Danmark.[13] I Sverige påbörjade bolaget omkring 2013 ett successivt byte av dekor på bilar och lastbilar till Postnords namn och färg (från postgult till klarblått[14]). Den gradvisa förändringen berörde inledningsvis huvudsakligen lastbilar för pakethantering men har sedan 2015 avsett all verksamhet.[15][16][17][18]
Utveckling under 2000-talet
[redigera | redigera wikitext]Med internet och en alltmer digital hantering av meddelanden och tjänster har mängden fysiska brev minskat påtagligt. Mellan åren 2000 och 2020 minskade mängden hanterade brev i Danmark (för Post Danmark) med 80 procent, medan motsvarande siffra för Sverige var mer än en 50-procentig minskning.[19] Minskningen antas fortsätta, och Postnord satsar numera mer resurser på pakethantering – en del av verksamheten som påverkats positivt av e-handelsutvecklingen.[20][12]
Ett annat område som Postnord har satsat på är hantering av säkra elektroniska meddelanden från myndigheter och företag till privatpersoner.[21] Tjänsten lades dock ner i september 2019.[22]
Förändringar i postförordningen
[redigera | redigera wikitext]2018 införde regeringen ett förändrat befordringstidskrav i postförordningen 2018. Det gjorde det möjligt för Postnord att testa en ny produktionsmodell. Den innebär att brev vanligtvis levereras varannan vardag medan bland annat vissa varuförsändelser delas ut varje vardag. Postnord har i början av 2021 fattat ett inriktningsbeslut att under 2021 och 2022 genomföra den nya produktionsmodellen i hela landet.[23][24]
Under 2021 pågår en översyn av svensk postreglering. Regeringen har bland annat tillsatt dels en utredning om postlagens tystnadsplikt och möjligheten att förhindra att narkotika, vapen med mera skickas per post, dels en utredning om finansieringen av den samhällsomfattande posttjänsten.[19]
Marknad
[redigera | redigera wikitext]En stor majoritet av koncernens omsättning avser marknader i Norden (utom Island). Paketförmedling förekommer på samtliga dessa marknader, och i Danmark och Sverige bedrivs även förmedling av brev. Koncernen rapporterar huvuddelen av sin omsättning nedbruten per land. Dock rapporteras omsättningen för verksamhetsområdet Postnord Strålfors, som riktar sig till företag och andra organisationer som behöver kommunicera med stora kundgrupper, endast som en totalsumma.[25]
| Närvaro per marknad (2020) | Nettoomsättning (miljoner SEK) |
Antal brev (miljoner) |
Antal utlämningsställen (cirka) |
|---|---|---|---|
| PostNord Sverige | 23 694 | 1 186 | 2 200 |
| PostNord Danmark | 9 304 | 193 | 2 900 |
| PostNord Norge | 4 481 | – | 1 600 |
| PostNord Finland | 1 371 | – | 2 200 |
| PostNord Strålfors | 1 981 | – | – |
| Övrig affärsverksamhet | 2 057 | – | – |
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]2021 hade Postnord i medeltal motsvarande 28 358 heltidsanställda medarbetare. Majoriteten av dessa har tjänster som brevbärare, chaufförer eller terminalarbetare. De flesta av dessa arbetar i Sverige och Danmark, där Postnord bedriver nationell postförmedlingsverksamhet. I Norge och Finland finns betydligt färre anställda.[3]
Postnord har även ett samarbete om paketförmedling inom hela Europa med tyska DPDgroup, ägt av franska La Poste.[26]
PostNord Sverige
[redigera | redigera wikitext]Bolaget PostNord Sverige ansvarar för den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige och är marknadsledande på distribution av paket i Sverige.
Traditionella brev minskar och varor i brev ökar. 2020 utgjorde brev två femtedelar av PostNord Sveriges totala försäljning.
PostNord Sverige går successivt över till varannandagsutdelning.[27]
Terminaler
[redigera | redigera wikitext]| Ort | Kollityper | Postnummerområden |
|---|---|---|
| Rosersberg BT | Brev | 10, 11, 12-13, 14-15, 16-17, 18-19, 62, 74-75, 76-77, 78-79, 80-81 |
| Malmö BT | Brev | 20-21, 22-24, 25-27, 28-29 |
| Alvesta BT | Brev | 30-33, 34-36, 37-39 |
| Göteborg BT | Brev | 40-41, 42-44, 45-46, 47, 50-51 |
| Nässjö BT | Brev | 52-54, 55-57, 58-59 |
| Hallsberg BT | Brev | 60-61, 63-64, 65-68, 69-71, 72-73 |
| Sundsvall BT | Brev | 82, 83-84, 85-86, 87-88 |
| Umeå BT | Brev | 89-92, 93-94, 95-98 |
| Luleå | Paket/Pall | |
| Toftanäs | Paket/Pall | 20-24, 27 |
| Segeltorp/Stockholm Syd | Paket | 12, 13, 14 |
| Årstaberg | Pall | 10-15, 161, 62 |
| Göteborg | Pall | 40-51 |
| Växjö | Paket/Pall | 28-29, 315-39 |
| Norrköping | Pall | |
| Torsvik | Paket/Pall | 51, 52, 54 |
| Härryda | Paket | |
| Veddesta | Paket/Pall | 16-19, 74-76 |
| Örebro | Paket/Pall | 60-61, 63-64, 65-69, 70-73, 77-82 |
| Östersund | Paket | 83-84 |
| Sundsvall | Paket | 85-? |
Den 29 september 2010 meddelade Posten Norden att de planerar en miljardinvestering i en ny terminalstruktur. Detta genom att två nya brevterminaler i Sverige byggs; i Hallsberg längs med Västra stambanan[28][29] och i Rosersberg längs med Ostkustbanan. Terminalen i Hallsberg öppnades i september 2013[30]; i samband med detta stängdes brevterminalerna i Karlstad och Västerås.[31] Terminalen i Rosersberg är planerad att stå klar senast 2014[uppföljning saknas] och kommer att överta verksamheten i Tomteboda och Uppsala, samt delar av verksamheten vid brevterminalen i Årsta. Vidare kommer Postens ODR-terminal i Norrköping att stängas 2014 och dess verksamhet fördelas på Hallsberg och Årsta. Postens paketterminal i Ånge planeras även den att stängas 2014[uppföljning saknas], för att fördela verksamheten på nybyggda terminaler i Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå.[32]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ ”Finansiering”. PostNord.com. http://www.postnord.com/sv/investor-relations/finansiering/.
- ^ [a b] ”Års- och hållbarhetsrapport 2021”. Postnord.com. https://www.postnord.com/siteassets/documents/investor-relations/finansiell-rapportering/ars--och-hallbarhetsredovisningar/postnord_2021_annualreport_se.pdf.
- ^ ”Års- och hållbarhetsredovisning 2021 : Bolagsstyrningsrapport”. Postnord AB. 2022. https://www.postnord.com/siteassets/documents/investor-relations/finansiell-rapportering/bolagsstyrningsrapporter/2020_postnord_bolagsstyrningsrapport_se.pdf. Läst 11 mars 2022.
- ^ ”Hur kommer det sig att Postnord är på väg ner i avgrunden?”. DN.SE. Dagens Nyheter. 19 januari 2020. https://www.dn.se/ekonomi/hur-kommer-det-sig-att-postnord-ar-pa-vag-ner-i-avgrunden/. Läst 14 augusti 2020.
- ^ [a b] ”Koncernen Posten Norden byter namn till PostNord”. PostNord. 17 maj 2011. Arkiverad från originalet den 2 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140602032637/http://www.postnord.com/sv/media/pressmeddelanden/postnord/2011/koncernen-posten-norden-byter-namn-till-postnord/. Läst 19 maj 2011.
- ^ ”Postnords bolagsstyrning, ägar- och styrningskultur - PostNord”. Startsida - PostNord. http://www.postnord.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/. Läst 3 september 2015.
- ^ ”En kort sammenfatning af PostNord og vores aktiviteter - PostNord”. Startsida - PostNord. http://www.postnord.com/da/om-os/. Läst 3 september 2015.
- ^ ”Lov om Post Danmark A/S sætter rammerne” (på danska). Postnord. Arkiverad från originalet den 1 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190301074410/https://www.postnord.dk/om-os/postnord-i-danmark. Läst 14 maj 2021.
- ^ ”Frimärken”. Postmuseum. http://www.postmuseum.se/samlingar/frimarken/. Läst 9 april 2016.
- ^ ”Postvæsen”. Den Store Danske. Gyldendal. http://denstoredanske.dk/It,_teknik_og_naturvidenskab/Elektronik,_teletrafik_og_kommunikation/Post-_og_telegrafvæsen/postvæsen. Läst 9 april 2016.
- ^ [a b] Rörbecker, Mats (12 maj 2010). ”Ingen vändning för Posten Norden”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/ingen-vandning-for-posten-norden/. Läst 10 april 2016.
- ^ Tait, Nikki (22 april 2009). ”Brussels approves merger of postal services” (på engelska). Financial Times. https://next.ft.com/content/a6ad592a-2e97-11de-b7d3-00144feabdc0. Läst 10 april 2016.
- ^ ”Postens gula bilar byter färg”. DN. 9 juni 2015. http://www.dn.se/ekonomi/postens-gula-bilar-byter-farg/. Läst 22 december 2016.
- ^ ”Gul blir blå när Posten byter namn”. Skövde Nyheter. 11 mars 2014. Arkiverad från originalet den 7 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160507210826/http://www.skovdenyheter.se/article/gul-blir-bla-nar-posten-byter-namn/. Läst 10 april 2016.
- ^ Nilsson, Thomas (3 mars 2014). ”Arkiverade kopian”. NWT. Arkiverad från originalet den 27 april 2016. https://web.archive.org/web/20160427045236/http://nwt.se/arbeteekonomi/2014/03/03/45. Läst 10 april 2016.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Sydsvenskan. 9 juni 2015. Arkiverad från originalet den 2 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160302121358/http://www.sydsvenskan.se/sverige/postens-gula-bilar-blir-blaa/. Läst 10 april 2016.
- ^ Malteson, Evelina (9 juni 2015). ”Därför blir de gamla gula postbilarna blåa”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/darfor-blir-de-gamla-gula-postbilarna-blaa/. Läst 10 april 2016.
- ^ [a b] ”Svensk postmarknad 2021 - PTS-ER-2021-10 | PTS”. pts.se. 15 april 2021. Arkiverad från originalet den 21 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210521123119/https://www.pts.se/. Läst 21 maj 2021.
- ^ Lidström, Karin (2015-04-22): "Om fem år skickar vi så få brev att postverksamhet inte lönar sig. Vad händer med Posten då?". computersweden.idg.se. Läst 22 april 2015.
- ^ Olsson, Mats (19 september 2015). ”Digital brevlåda ersätter mängder av pappersbrev”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/digital-brevlada-ersatter-mangder-av-pappersbrev/. Läst 10 april 2016.
- ^ ”Postnord skrotar digital brevlåda”. www.breakit.se. https://www.breakit.se/artikel/21521/postnord-skrotar-kivra-utmanaren-digitala-brevladan-laggs-ned. Läst 20 december 2021.
- ^ ”Inriktningsbeslut taget om införande av varannandagsutdelning av brev i region Syd”. www.postnord.com. Arkiverad från originalet den 13 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210513094602/https://www.postnord.com/sv/media/postnord-sverige/2020/inriktningsbeslut-taget-om-inforande-av-varannandagsutdelning-av-brev-i-region-syd. Läst 21 maj 2021.
- ^ ”Majoritet påverkades inte av varannandagsutdelning – men två av fem är negativa | PTS”. pts.se. 21 december 2020. Arkiverad från originalet den 21 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210521123119/https://www.pts.se/. Läst 21 maj 2021.
- ^ ”Års- och hållbarhetsredovisning 2020”. www.postnord.com. https://www.postnord.com/sv/investor-relations/finansiell-rapportering/ars-och-hallbarhetsredovisningar/ars-och-hallbarhetsredovisning-2020. Läst 18 maj 2021.
- ^ ”Års- och hållbarhetsredovisning 2015” (pdf). PostNord. http://www.postnord.com/globalassets/global/sverige/dokument/rapporter/arsredovisningar/2015/postnord_ar2015_sve_w.pdf.[död länk]
- ^ ”ANNONS: Därför delas brev ut varannan dag i Lund”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 18 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210518054428/https://www.sydsvenskan.se/native/postnord/2020-10-08/sa-funkar-varannandagsutdelningen. Läst 18 maj 2021.
- ^ Na.se (2009-09-17) Hallsberg ligger bäst till för att få postens nya terminal Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 24 februari 2011
- ^ Hallsberg.se Markfrågan löst Läst 24 februari 2011
- ^ Klara Ledin Höglund (11 oktober 2013). ”Nu har Hallsbergsterminalen öppnat”. NyhetsPosten. http://kjell.smult.com/image_Hallsberg/Hall_2013Nyhetspo8.jpg. Läst 10 maj 2022.
- ^ Nwt.se (2010-09-29) Posten lägger ner terminalen i Karlstad Läst 24 februari 2011
- ^ ”Posten Norden miljardinvesterar i ny terminalstruktur - PostNord”. web.archive.org. 1 april 2019. Arkiverad från originalet den 1 april 2019. https://web.archive.org/web/20190401192619/https://www.postnord.com/sv/Media/Pressmeddelanden/PostNord/2010/Posten-Norden-miljardinvesterar-i-ny-terminalstruktur/. Läst 8 maj 2021.