[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Jakov Jurovskij

Från Wikipedia
Jakov Jurovskij
Jurovskij 1918.
FöddЯ́ков Миха́йлович Юро́вский (Jakov Michajlovitj Jurovskij)
19 juni 1878
Tomsk, Sibirien
Död2 augusti 1938 (60 år)
Moskva, Sovjetunionen
NationalitetRyssland rysk (1878–1922)
Sovjetunionen sovjetisk (1922–1938)
Känd förMördade den ryska tsarfamiljen
Ryska tsarfamiljen 1913.

Jakov Michajlovitj Jurovskij (ryska: Я́ков Миха́йлович Юро́вский), född 19 juni 1878 i Tomsk, död 2 augusti 1938 i Moskva, var en sovjetisk revolutionär och medlem av tjekan, den sovjetiska säkerhets- och underrättelsetjänsten. Det var Jurovskij i ledande position, tillsammans med en grupp andra bolsjeviker, som avrättade tsarfamiljen Romanov i Ipatjevhuset i Jekaterinburg natten mellan den 16 och 17 juli 1918 (under det ryska inbördeskriget).

Jakov Jurovskij föddes i Tomsk i Sibirien 1878 i en familj av judisk börd som det åttonde barnet av tio till glasmästaren Michajl Jurovskij och sömmerskan Ester Moisejevna. Enligt den brittiska historikern Helen Rappaport studerade Jurovskij Talmud i sin ungdom, men familjen ska senare ha försökt distansera sig från sina judiska rötter, möjligen på grund av den utbredda antisemititismen i dåtidens Ryssland. Kort innan Jurovskij hängav sig fullt ut åt de revolutionära gärningarna så konverterade han till luthersk kristendom.[1]

Den ryska tsarfamiljen sköts ihjäl (troligtvis på direkta order från Lenin, Jakov Sverdlov och Felix Dzerzjinskij) tillsammans med fyra av sina närmaste förtrogna och hushållsarbetare (och familjens spaniel Jimmy), efter att först ha hållits i husarrest i Ipatjevhuset i Jekaterinburg, natten mellan den 16 och 17 juli 1918. Kropparna begravdes därefter för att sopa igen spåren efter vad som hade hänt för eftervärlden, men det hela uppdagades då den vita armén åtta dagar senare svepte in i Jekaterinburg.[2]

Efter det ryska inbördeskriget (1917–1922) arbetade Jurovskij inom diverse statsinstitutioner, bland annat som chef för gulddepartementet inom den sovjetiska statskassan samt för Polytekniska Museet i Moskva.

Han dog 1938 av magsår (peptiskt sår), 60 år gammal.

  1. ^ Rappaport, Helen. The Last Days of the Romanovs: Tragedy at Ekaterinburg. ISBN 0-312-37976-5, ISBN 978-0-312-37976-6. New York: St. Martin's Press, 2009. sid. 32.
  2. ^ Bell, J. Bowyer. Assassin: Theory and Practice of Political Violence (2017, Routledge) ISBN 9781138518988. (1979, St. Martin's Press).
  3. ^ Full Cast & Crew: Nikolaus och Alexandra (1971) imdb.com
  4. ^ Tsareubiytsa (1991) imdb.com