[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Hypolimnion

Från Wikipedia
Sjöar är stratifierade i tre separata sektioner: I. Epilimnion II. Metalimnion III. Hypolimnion Skalorna används för att binda varje sektion av skiktningen till dess motsvarande djup och temperaturer. Pilen används för att visa vindens rörelse över vattenytan som initierar omsättningen i epilimnion och hypolimnion.

Hypolimnion är den kallare vattenmassan vid botten i en termiskt skiktad sjö, som ligger under termoklinen.[1] Ordet "hypolimnion" kommer från antikens grekiska: λιμνίον (romaniserat: limníon, lit. 'sjö').[2]

Typiskt är hypolimnion det kallaste lagret av en sjö på sommaren och det varmaste lagret under vintern.[1] I djupa, tempererade sjöar är de nedersta vattnen i hypolimnion vanligtvis nära 4 °C under hela året. Hypolimnion kan vara mycket varmare i sjöar på varmare breddgrader. Eftersom den är på djupet, är den isolerad från ytvindblandning under sommaren,[3] och får vanligtvis otillräcklig instrålning (ljus) för att fotosyntes ska ske.

De djupaste delarna av hypolimnion har låga syrekoncentrationer.[2] I eutrofa sjöar är hypolimnion ofta anoxisk.[4] Djup blandning av sjöar under hösten och tidig vinter[5] gör att syre kan transporteras från epilimnion till hypolimnion.[6] Nedkylningen av epilimnion under hösten minskar sjöskiktningen och möjliggör blandning.[1] Hypolimnion kan vara anoxiskt i upp till halva året.[5] Anoxi är vanligare i hypolimnion under sommaren när blandning inte förekommer.[1]I frånvaro av syre från epilimnion kan nedbrytning orsaka hypoxi i hypolimnion.[3]

Hypolimnetisk luftning

[redigera | redigera wikitext]

I eutrofa sjöar där hypolimnion är anoxiskt, kan hypolimnetisk luftning användas för att tillföra syre till hypolimnion.[1] Att tillföra syre till systemet genom luftning kan vara kostsamt eftersom det kräver betydande mängder energi.[1]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Hypolimnion, 8 november 2023.
  1. ^ [a b c d e f] Dodds, Walter K. (Walter Kennedy), 1958- (2010). Freshwater ecology : concepts and environmental applications of limnology. Whiles, Matt R. (2nd). Burlington, MA: Academic Press. ISBN 978-0-12-374724-2. OCLC 784140625 
  2. ^ [a b] Sadchikov, A. P.; Ostroumov, S. A. (oktober 2019). ”Epilimnion, Metalimnion, and Hypolimnion of a Mesotrophic Aquatic Ecosystem: Functional Role of the Vertical Structure of the Reservoir Ecosystem in Terms of Hydrochemical and Biological Parameters” (på engelska). Russian Journal of General Chemistry 89 (13): sid. 2860–2864. doi:10.1134/S107036321913019X. ISSN 1070-3632. 
  3. ^ [a b] Weinke, Anthony D.; Biddanda, Bopaiah A. (1 december 2019). ”Influence of episodic wind events on thermal stratification and bottom water hypoxia in a Great Lakes estuary” (på engelska). Journal of Great Lakes Research 45 (6): sid. 1103–1112. doi:10.1016/j.jglr.2019.09.025. ISSN 0380-1330. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S038013301930187X. 
  4. ^ Su, Xiaoxuan; He, Qiang; Mao, Yufeng; Chen, Yi; Hu, Zhi (1 januari 2019). ”Dissolved oxygen stratification changes nitrogen speciation and transformation in a stratified lake” (på engelska). Environmental Science and Pollution Research 26 (3): sid. 2898–2907. doi:10.1007/s11356-018-3716-1. ISSN 1614-7499. PMID 30499088. 
  5. ^ [a b] Sánchez-España, Javier; Mata, M. Pilar; Vegas, Juana; Morellón, Mario; Rodríguez, Juan Antonio; Salazar, Ángel; Yusta, Iñaki; Chaos, Aida; et al. (1 december 2017). ”Anthropogenic and climatic factors enhancing hypolimnetic anoxia in a temperate mountain lake” (på engelska). Journal of Hydrology 555: sid. 832–850. doi:10.1016/j.jhydrol.2017.10.049. ISSN 0022-1694. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022169417307254. 
  6. ^ Sahoo, G. B.; Schladow, S. G.; Reuter, J. E.; Coats, R. (9 juli 2010). ”Effects of climate change on thermal properties of lakes and reservoirs, and possible implications”. Stochastic Environmental Research and Risk Assessment 25 (4): sid. 445–456. doi:10.1007/s00477-010-0414-z. ISSN 1436-3240. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]