[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Hilding Andersson (skolman)

Från Wikipedia
Hilding Andersson
Född22 mars 1853[1]
Växjö stadsförsamling[1], Sverige
Död13 februari 1918[1] (64 år)
Växjö stadsförsamling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet
SysselsättningÖversättare, lektor[2], gymnasielärare[1], författare
MakaAnna Bergenstråhle-Hildinger[3]
FöräldrarJohan Andersson[1]
Elise Andersson
SläktingarJohan Andersson
Redigera Wikidata

Anders Hilding Andersson, född 22 mars 1853 i Växjö, död 13 februari 1918 i Lund, var en svensk skolman, översättare och författare.

Han var son till biskopen Johan Andersson och Elisabeth Lindfors. Andersson blev filosofie kandidat 1875, docent i grekiska vid Lunds universitet 1879, lektor 1883 och rektor 1892 vid högre elementarläroverket i Växjö samt slutligen rektor vid Katedralskolan, högre allmänna läroverket i Lund 1906. Som lärare misstrodde Andersson metodiken och lade huvudvikten vid lärarens personliga intresse för sin uppgift.

Andersson översatte verk på latin, grekiska och sanskrit och han omdiktade den gamla folkdikten om Mickel Räv. Han utgav dessutom en studie över det grekiska dramat och den pedagogiska dikten Kuno Amérs skolår (1918). Postumt utkom en samling Goethestudier, Goethes Faust (1924).

  • Quæstiones scenicæ. Lund. 1878. Libris 2491781  - Akademisk avhandling Lund.
  • De parodo chori in fabulis Aristophaneis. Lunds universitets årsskrift, 99-0645033-9 ; 16(1879/80) : Philosophi...;[3]. Lund. 1880. Libris 1826468 
  • Inledning och förklaringar till Aristophanes' komedi Acharnerna. Vexiö: Quiding (komm.). 1884. Libris 1595218 
  • Aristophanes : ett stycke grekisk kulturhistoria. Vexiö: A. Quiding. 1885. Libris 1619339 
  • Den grekiska tragedien. Växjö. 1890. Libris 15179323 
  • Quæ de numine divino cultuque ejus senserit Julianus : ex scriptis imperatoris demonstrat. Lunds universitets årsskrift, 99-0645033-9 ; 27(1890/91) : 1. afd. ;[2]. Lundæ. 1891. Libris 1834185 
  • Det grekiska dramat : litteraturhistoriska studier. Lund. 1910. Libris 720357 
  • En skolmästare från 300-talet : föredrag. Lunds högre allmänna läroverks årsredogörelse 1909-10. Lund. 1910. Libris 2491544 
  • Odysseus sex första böcker. Lunds högre allmänna läroverks årsredogörelse 1915-16. Lund. 1916 
  • Goethes Faust : en vägledning. Natur och kultur, 99-0145096-9 ; 34. Stockholm: Natur och kultur. 1924. Libris 754776 
  • Kuno Amérs skolår : en pedagogisk lärodikt. Lund: C. W. K. Gleerup. 1918. Libris 1649011 
  • Latinsk antologi för gymnasierna / utgiven av Hilding Andersson. Stockholm: Norstedt. 1909. Libris 1611415  - Ny upplaga 1915.

Översättningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Ratnavali eller Pärlbandet : indiskt skådespel / från sanskrit öfversatt. Lund: Aug. Collin. 1892. Libris 1625647 
  • Terentius (1896). Terentius' komedi Phormio. Vexiö: Nya Vexiö-bladets tr. Libris 13990027 
  • Śūdraka (1899). Den lilla lervagnen : ett indiskt skådespel. Lund: Gleerup. Libris 848316  - Originaltitel: Mṛcchakaṭikam.
  • Mickel Räf / den gamla folkdikten ånyo satt i svenska rim af Farbror Hilding ; bilderna äro reproducerade efter Wilhelm von Kaulbachs teckningar. Lund: Gleerup. 1900. Libris 1441586 
  • Plautus, Titus Maccius (1901). Penninggrytan : en latinsk komedi. Lund: Gleerup. Libris 1728035  - Bearbetning av Plautus Aularia.
  • Somadeva (1902). Likspökets tjugufem berättelser : indiska sagor. Göteborgs vetenskaps- och vitterhetssamhälles handlingar ; Följd 4: Häfte 4. Göteborg. Libris 2556655 
  • Kālidāsa (1906). Urvasî och hennes hjälte : ett skådespel. Lund: Gleerup. Libris 1614702  - Översättning från sanskrit.
  • Petronius Arbiter (1952). Trimalchios middag / teckningar av Yngve Svalander. Stockholm: Norstedt. Libris 1445625  - Originaltitel: Cena Trimalchionis.

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f] A Hilding Andersson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5800, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 25 april 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkningen i Sverige 1800-1947.[källa från Wikidata]