Danska besittningar
Danmark har genom historien haft en serie besittningar i norra Europa. Kungarna Valdemar den store (1131-1182), Knut Valdemarsson (1163-1202) och Valdemar Sejr (1170-1242) erövrade ett välde vid Östersjön. Förutom av rena besittningar bestod det av en serie vasallriken i union med Danmark. Den tyske kungen Fredrik II (1194-1250) erkände 1214 dansk överhöget över allt land norr om Elbe och dess biflod Elde. 1223-1225 var Valdemar Sejr fängslad hos greven av Schwerin. Efter förlusten i slaget vid Bornhöft (danska Bornhøved) 1227 kollapsade det danska väldet.
- Helgoland, till början av 1400-talet
- Ditmarsken (tyska Ditmarschen) 1188-1227
- Holstein, inklusive Lübeck och Hamburg 1201-1227
- Estland 1219 (Valdemar Sejrs korståg) - 1227 och 1238-1346
- Till 1227: Wiek (estniska Lääne) med Dagö (estniska Hiiumaa), Ösel (estniska Saaremaa), Reval (estniska Tallinn), Harrien (estniska Harju), Jerwen (estniska Järva) och Wierland (estniska Viru).
- Gränsen mot Livland fastställdes 1222.
- Påven Gregorius IX (ca 1170 - 1241) återgav 1238 Danmark delar av Estland: Reval, Harrien, Jerwen och Wierland.
- Såldes till Tyska orden 1346.
- Öland och Gotland 1361-1361
- Gotland 1366-1394
- 1408 (Gotlands lösen) - 1439.
- 1449-1645 (freden i Brömsebro).
- Island 1536-1918
- Färöarna 1536-1948
- Biskopsdömena Ösel-Wiek och Kurland-Pilten 1559-1585/1645
- Köptes från furstbiskop Johann von Münchhausen (död 1572, furstbiskop från 1541).
- Danmarks prins Magnus (1540-1583, omtalad som Magnus av Holstein, Magnus av Ösel och kung av Livland) utnämndes till furstbiskop.
- 1582 intogs Wiek av Sverige (Nordiska tjugofemårskriget). Av den estniska besittningen återstod då endast Ösel.
- 1585 såldes Kurland-Pilten till hertigdömet Kurland.
- 1645 tillerkändes Sverige Ösel och Wiek (freden i Brömsebro).
- Älvsborgs lösen 1613-1619
- f.d. Svenska Pommern 1814 (freden i Kiel) - 1815 (Wienkongressen)
- Lauenburg 1815 (Wienkongressen) - 1864 (freden i Wien)
- (f.d. hertigdömet Lauenburg inklusive staden med samma namn)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Salmonsens Konversationsleksikon, 1915–1930.
- Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947-55
- Nationalencyklopedin
- Encyclopædia Britannica, Cambridge & New York 1910-11
- Meyers Konversationslexikon, Leipzig & Wien 1885-92
- Caplex, Cappelens nätlexikon
- Leksikon for det 21. århundrede
- Landguiden (Utrikespolitiska Institutet)
- Bengt Y. Gustafson: "Atlas till historien", Stockholm 1976, ISBN 91-24-26391-5
- Pierre Vidal-Naquet (red): "Atlas över mänsklighetens historia", översättning Brita Ahlborg & Line Ahrland, Stockholm 1991, ISBN 91-34-51102-4