[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Bergklippsmyg

Från Wikipedia
Bergklippsmyg
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKlippsmygar
Acanthisittidae
SläkteXenicus
ArtBergklippsmyg
X. gilviventris
Vetenskapligt namn
§ Xenicus gilviventris
AuktorPelzeln, 1867
Utbredning
Synonymer
Bergsklippsmyg

Bergklippsmyg[2] (Xenicus gilviventris) är en av endast två numera levande fågelart i den nyzeeländska tättingfamiljen klippsmygar.[3]

Utseende och läten

[redigera | redigera wikitext]

Bergklippsmygen är en mycket liten (10 cm) bergslevande fågel med rundade vingar, mycket kort stjärt, tunn näbb och långa ben och tår. Den har en ovanlig vana att frenetiskt gunga upp och ner.[1]

Hanen är matt grön ovan och gråbrun under med gula flanker. Honan är mer olivbrun i färgerna. Båda könen har ett ljust ögonbrynsstreck. Lätet består av tre toner där den första betonas.[1]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Bergklippsmygen förekommer i höga berg på Sydön i Nya Zeeland.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Bergklippsmygen hittas i högbelägna områden ovan trädgräsen, mestadels mellan 1200 och 2400 meters höjd. Den bebor klippiga sluttningar, talusbranter och glaciärmorän, oftast klädda med alpina lågväxta buskar. Boet placeras nära vegetation bland lösa klippblock eller avsatser. Fågeln är insektslevande, men kan också inta frukt och frön.[1]

Bergklippsmygen har en liten och fragmenterad population. Den tros också minska i antal på grund av kraftig bopredation. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som starkt hotad.[1] Världspopulationen uppskattas till endast 5000 vuxna individer.[1]

  1. ^ [a b c d e f] Birdlife International 2022 Xenicus gilviventris . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]