Bertil Boëthius

Bertil Boëthius
Född	31 januari 1885[1][2][3] Uppsala församling[4][5][6], Sverige
Död	6 november 1974[2][7] (89 år) Adolf Fredriks församling[2], Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Historiker, arkivarie
Befattning
Riksantikvarie (1944–1950)[8]
Barn	Carl Gustaf Boëthius (f. 1915) Jacob Boëthius (f. 1925)
Föräldrar	Simon Boëthius[6][5][4]
Släktingar	Axel Boëthius (syskon)[6][5][4] Gerda Boëthius (syskon)[6][5][4]
Redigera Wikidata

Simon Bertil Boëthius, född 31 januari 1885 i Uppsala, död 6 november 1974 i Stockholm, var en svensk historiker och arkivman.

Boëthius blev filosofie doktor i historia Uppsala 1912, amanuens vid Riksarkivet samma år och 1921 förste arkivarie där. Han var 1930–1944 stadsarkivarie vid Stockholms stadsarkiv och 1944–1950 riksarkivarie. År 1936 tillträdde Boëthius som ledamot i den av Stockholms stadskollegium nyinrättade Stockholms stadskollegiums Handbokskommitté" tillsammans med Gustaf Ahlbin, Nils Ahnlund, Oscar Larsson, Fredrik Ström och Sten Wahlund.

Boëthius skrev bland annat Svenskarna i de nedersachsiska och Wesfaliska kustländerna juli 1630–november 1632 (1912, dissertation) och Ur de stora skogarnas historia (1921). En insats av stor betydelse var att han tog initiativet till och 1918–1931 var den förste huvudredaktören för Svenskt biografiskt lexikon. Han var också medarbetare i Svensk uppslagsbok.

Han var ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Gustav Adolfs Akademien, Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia och Finska Vetenskapsakademien.

Som medlem av lärdomssläkten Boëthius var han son till professor Simon Boëthius och Essie Sahlin, äldre bror till arkeologen Axel Boëthius och konsthistorikern Gerda Boëthius. Han var från 1913 gift med Gerda Fahlberg, dotter till bruksägare J.A. Fahlberg och Maria Andersson. De var föräldrar till Carl Gustaf och Jacob Boëthius.

Makarna Boëthius är begravda på Nacka norra kyrkogård.^[9]

Se Bertil Boëthius. Tryckta skrifter 1908–1965 förtecknade av Ulla Hammarsten. (Samlingar och studier utg. av Svenskt arkivsamfund) Stockholm 1965, 42 sidor.

• Magistraten och borgerskapet i Stockholm 1719–1815, ingår i Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Norstedt. 1943. Libris 8075300. http://www.stockholmia.stockholm.se/media/pdf/2_boetius.pdf 

• Boëthius, S Bertil i Vem är det 1969
• Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.
• Svenskt författarlexikon /2. 1941–1950
• Bertil Boëthius. http://www.ne.se/bertil-boethius, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-10-05.
• Bertil Boethius Jernkontorets historia - flera delar - Stockholm 1944

• Boëthius, Bertil i Libris

• M. Bjursén Carlberg, "Bertil Boëthius". Kungl. Gustav Adolfs Akademiens minnesbok 1973–1987, tr. 2003
• B. Broomé, "Bertil Boëthius." Personhistorisk tidskrift 1974
• A. Montgomery, "Bertil Boëthius 1885–1974." Svenska historiker, red. av R Björk m.fl., 2009.
• Å. Kromnow, "Bertil Boëthius." Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1974
• E. Norberg, "Bertil Boëthius." Svenskt biografiskt lexikon 100 år. Redaktionskommitté: Roger Axelsson, Åke Bertenstam,Jakob Christenson & Lena Milton. Redaktör: Åsa Karlsson. Utg. av Riksarkivet, Stockholm 2017