[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Madagaskargräsfågel

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Amphilais)
Madagaskargräsfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljGräsfåglar
Locustellidae
SläkteBradypterus
ArtMadagaskargräsfågel
B. seebohmi
Vetenskapligt namn
§ Bradypterus seebohmi
Auktor(Sharpe, 1879)
Synonymer
  • Amphilais seebohmi
  • Dromaeocercus seebohmi
  • Grå stråstjärt

Madagaskargräsfågel[2] (Bradypterus seebohmi) är en fågel i familjen gräsfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Madagaskargräsfågeln är en medelstår gråbrun fågel med märkligt trådformade stjärtpennor. Både på ryggen och undersidan syns svag streckning. Sången består av en studsande drill som ofta avges av paret i duett.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Madagaskargräsfågeln förekommer i fuktiga grässumpmarker på östra Madagaskar.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Madagaskargräsfågeln placerades tidigare som ensam art i släktet Amphilais. DNA-studier från 2018[6] visar dock att arten är inbäddad i det afrikanska släktet Bradypterus. Notera att den asiatiska gräsfågelarten benguetsmygsångare (Locustella seebohmi) tidigare placerades i Bradypterus och hade då samma vetenskapliga artnamn som madagaskargräsfågeln har idag.

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Gräsfåglarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[7] Idag delas därför Sylviidae upp i ett flertal familjer, däribland Locustellidae.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Madagaskargräsfågeln hittas i sävrika våtmarker och i och intill regnskog på medelhög till hög höjd. Den är mycket tillbakadragen men kan kort ses i det öppna när den sjunger.[4]

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Fågelns vetenskapliga art namn är en hyllning till den brittiske affärsmannen, ornitologen och oologen Henry Seebohm (1832-1895).[8]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Bradypterus seebohmi . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi :  10.14344/IOC.ML.9.2.
  4. ^ [a b] Madge, S. (2021). Gray Emutail (Bradypterus seebohmi), version 1.1. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gryemt1.01.1
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2021) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  6. ^ Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol.
  7. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström och U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  8. ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]