1855

1855 – MDCCCLV 169 år sedan
År 1852 | 1853 | 1854 1855 1856 | 1857 | 1858
Årtionde 1830-talet  | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1855 MDCCCLV
Ab urbe condita	2607
Armeniska kalendern	1304 ԹՎ ՌՅԴ
Assyriska kalendern	6605
Bahaikalendern	11–12
Bengaliska kalendern	1262
Berberkalendern	2805
Brittiskt regeringsår	18 Vict. 1 – 19 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2399
Burmesiska kalendern	1217
Bysantinska kalendern	7363–7364
Koptiska kalendern	1571–1572
Erianska kalendern	3021
Etiopiska kalendern	1847–1848
Judiska kalendern	5615–5616
Vikram Samvat	1911–1912
Sakakalendern	1777–1778
Kaliyuga	4956–4957
Holocen kalender	11855
Nri-Igbo	855–856
Persiska kalendern	1233–1234
Muslimska kalendern	1271–1272
Nengō (Japan)	Ansei 2 (安政2年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4188
Minguokalendern	57 före ROC 民前57年
Thailändsk kalender	2398
Unixtid

1855 (MDCCCLV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

• 1 januari
  • Telegrafnätet mellan Sveriges viktigaste städer står klart och förbinds samtidigt med det europeiska genom en kabel under Öresund.

• 15 februari – North Carolinas generalförsamling i USA ger Western North Carolina Railroad i uppdrag att bygga en järnvägslinje från Salisbury till delstatens västra delar.^[1].

• 9 mars – Teologen Lars Anton Anjou blir svensk ecklesiastikminister.

• 30 april – Järnvägen Stockholm–Göteborg (Västra stambanan) påbörjas strax väster om Alingsås.

• 15 maj–15 november – världsutställningen i Paris.
• 19–21 maj – Amerikanska soldater skyddar amerikanska intressen i Shanghai, Kina.^[2]

• 1 juli – De första svenska frimärkena utkommer, då enhetligt porto (fyra skilling banco, grundporto för brev) införs i hela landet. Det första motivet är Sveriges riksvapen. Allmänna brevlådor införs.

• 3–5 augusti – Amerikanska soldater slåss mot pirater vid Hongkong.^[2]

• 8 september – Under Krimkriget intar brittiska och franska trupper Sevastopols fästning, efter nära ett års belägring.
• 12 september–4 november – Amerikanska soldater landstiger på Fijiöarna för att söka krigsskadestånd för anfall på amerikanska residenter ^[2].
• 25–26 september – Hungerupplopp utbryter i Jönköping, Sverige.^[3]

• 17 oktober – Henry Bessemer tar patent på Bessemermetoden för framställandet av stål.^[4]

• 15 november – Hijazupproret bryter ut i Hijaz som protest mot osmansk anti-slaveri-politik.
• 21 november – Sverige–Norge ingår i Stockholm med Storbritannien och Frankrike förbundet Novembertraktaten mot Ryssland.
• 25–29 november – USA och vissa europeiska stater skickar soldater till Uruguay för att stoppa ett revolutionsförsök Montevideo.^[2]

• Kokain isoleras i sin rena form för första gången av Gaedecke.^[5]
• Sverige avskaffar spö- och risslitning^[6] och dödsstraff vid rån, samt kyrkoplikten.
• Den evangeliska väckelserörelsen börjar bygga missionshus i Sverige.
• Illustrerad tidning, en svensk veckotidskrift för aktualiteter, börjar utkomma.
• Husbehovsbränningen av brännvin inskränks i en ny svensk lag.
• En officiell klassificering av Bordeauxviner genomförs inför den stundande världsutställningen i Paris.^[7]
• Sverige finns representerat vid världsutställningen i Paris.
• Sir Henry Bessemer konstruerar sin ugn för stålframställning.
• I Paraguay anfalls ett amerikanskt flottfartyg på Paranáfloden.^[2]
• Svenska lärarinnors pensionsförening grundas.

• 14 januari – Morris Simmonds, tysk läkare.
• 22 januari
  • Albert Neisser, tysk läkare.
  • Carrie E. Breck, amerikansk sångförfattare.
• 24 januari – Christian Ingerslev Baastrup, dansk radiolog.
• 13 februari – Paul Deschanel, fransk politiker, Frankrikes president 18 februari–21 september 1920.
• 20 februari – John Börjeson, svensk lektor.
• 1 mars – Adolfo Apolloni, italiensk skulptör.
• 13 mars – Percival Lowell, amerikansk astronom.
• 16 mars
  • Johan Forssell, svensk folkskollärare och först liberal, sedan socialdemokratisk politiker.
  • Josef Maria Eder, österrikisk kemist.
  • Aleksej Polivanov, rysk general.
• 24 mars – Andrew W. Mellon, amerikansk bankman, konstsamlare, filantrop och långvarig finansminister.
• 7 april – Clara Wæver, dansk textilkonstnär.
• 25 april – Hjalmar Lundbohm, svensk LKAB-disponent, som "byggde" Kiruna.
• 7 maj – Jacques Hermant, fransk arkitekt.
• 1 juni – Lord Edmund Talbot, brittisk politiker.
• 3 juni – Thecla Åhlander, svensk skådespelare.
• 10 juni – Charles A. Culberson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1895–1899, senator 1899–1923.
• 14 juni – Robert M. La Follette, amerikansk politiker, senator 1906–1925.
• 22 juni – Ewert Camitz, svensk disponent och politiker (liberal).
• 28 augusti – Harry Lane, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1917.
• 2 september – M. Hoke Smith, amerikansk publicist och politiker.
• 27 oktober – Ivan Vladimirovitj Mitjurin, rysk (sovjetisk) hortonom.
• 2 november – Henrik Schück, svensk litteraturhistoriker, ledamot av Svenska Akademien 1913–1947.
• 7 november – William D. Jelks, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1901–1907.
• 12 november – Amandus Adamson, estländsk skulptör och målare.
• 23 november – John I. Cox, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Tennessee 1905–1907.
• Alfred Dalin (död 1919), svensk skolman.

• 26 januari – Gérard de Nerval, 46, fransk författare.

• 23 februari – Carl Friedrich Gauss, 77, tysk matematiker, kallad "matematikernas konung".

• 2 mars – Nikolaj I, 58, Rysslands kejsare.
• 3 mars
  • Jacques-Charles Dupont de l'Eure, 88, fransk advokat och statsman, president i franska republikens provisoriska regering 24 februari–9 maj 1848.
  • James Sevier Conway, 58, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1836–1840.
• 28 mars – William S. Archer, 66, amerikansk politiker, senator 1841–1847.
• 31 mars – Charlotte Brontë, 38, brittisk författare.

• 18 april – Jean-Baptiste Isabey, 88, fransk målare.

• 5 maj – Seabury Ford, 53, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1849–1850.
• 7 maj – Walter T. Colquitt, 55, amerikansk politiker, senator 1843–1848.
• 18 maj – John Canfield Spencer, 67, amerikansk politiker.

• 6 juni – Andrew Parsons, 37, amerikansk demokratisk politiker.
• 7 juni – Friederike Lienig, 64, lettisk (balttysk) entomolog.

• 1 juli – Antonio Rosmini, 58, italiensk katolsk präst, filosof och ordensgrundare.
• 4 juli
  • Horace Eaton, 51, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1846–1848.
  • John Alexander Greer, 52, amerikansk politiker.
• 21 juli – Per Daniel Amadeus Atterbom, 65, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1839.

• 18 augusti – Thomas Metcalfe, 75, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1828–1832.
• 27 augusti – Hans Olof Holmström, 70, svensk ärkebiskop sedan 1852.
• 28 augusti – Henry W. Collier, 54, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1849–1853.

• 4 september – Franz Sedmigradsky, 71, svensk ritlärare, målare och titulärråd.

• 8 oktober – Samuel Dickinson Hubbard, 56, amerikansk politiker.
• 15 oktober – Camille Roqueplan, fransk målare.

• 11 november – Søren Kierkegaard, 42, dansk filosof och författare.
• 23 november – Louis Mathieu, greve Molé, 74, fransk politiker.

• 6 december – William Swainson, 66, brittisk naturforskare.

• Wikimedia Commons har media som rör 1855.
  Bilder & media