[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Klaxåsen: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ordnar referensrubrik
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 40: Rad 40:
}}<!-- Slut på Mall:Ortsfakta Sverige -->
}}<!-- Slut på Mall:Ortsfakta Sverige -->


'''Klaxåsen''' är en liten by i [[Rätans distrikt]] ([[Rätans socken]]) i [[Bergs kommun]] i södra [[Jämtland]], nära gränsen till [[Härjedalen]]. Byn ligger intill ån [[Hoan]].
'''Klaxåsen''' är en liten by i [[Rätans distrikt]] ([[Rätans socken]]) i [[Bergs kommun]] i södra [[Jämtland]], nära gränsen till [[Härjedalen]]. Byn ligger intill ån [[Hoan]]. 2017 hade byn fem bofasta invånare.


En [[pilgrimsled]], Kårböleleden, går genom byn, och här har enligt sägnen stått ett kapell som föregick [[Rätans kyrka]].Under hösten 2007 och våren 2008 genomförde Jamtli en arkeologisk utgrävning i byn, på en av lokalbefolkningen utpekad plats, i syfte att fastställa om där funnits någon kyrka eller kapell. Utgrävningarna visade att på den platsen har ingen kyrka stått.
En [[pilgrimsled]], Kårböleleden, går genom byn, och här har enligt sägnen stått ett kapell som föregick [[Rätans kyrka]]. Under hösten 2007 och våren 2008 genomförde Jamtli en arkeologisk utgrävning i byn, på en av lokalbefolkningen utpekad plats, i syfte att fastställa om där funnits någon kyrka eller kapell. Utgrävningarna visade att på den platsen har ingen kyrka stått.

Idag (2017) har byn fem bofasta invånare.


Enligt lokal tradition har byn varit bebodd sedan 800-talet, då nybyggare ska ha kommit söderifrån, bestigit ett berg och tänt en vårdkase. När inga andra vårdkasar kunde ses som svar ansåg man marken vara fri att bebygga och slog sig ner. Marken runt byn ska ha varit rik på myrmalm och kittlar i järn tillverkade av malmen ska ha haft gott rykte under medeltiden.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Sundkvist|förnamn=Nils|titel=Boplatser och människor i Sörbyarna i Rätan|hämtdatum=|origår=1988|år=1988|utgivare=Rätans Hembygdsförening|sid=}}</ref>
Enligt lokal tradition har byn varit bebodd sedan 800-talet, då nybyggare ska ha kommit söderifrån, bestigit ett berg och tänt en vårdkase. När inga andra vårdkasar kunde ses som svar ansåg man marken vara fri att bebygga och slog sig ner. Marken runt byn ska ha varit rik på myrmalm och kittlar i järn tillverkade av malmen ska ha haft gott rykte under medeltiden.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Sundkvist|förnamn=Nils|titel=Boplatser och människor i Sörbyarna i Rätan|hämtdatum=|origår=1988|år=1988|utgivare=Rätans Hembygdsförening|sid=}}</ref>

Versionen från 19 februari 2018 kl. 14.29

Klaxåsen
By
Land Sverige Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Bergs kommun
Distrikt Rätans distrikt
Koordinater 62°22′20″N 14°26′42″Ö / 62.37222°N 14.44500°Ö / 62.37222; 14.44500
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Klaxåsens läge i Jämtlands län
Klaxåsens läge i Jämtlands län
Klaxåsens läge i Jämtlands län

Klaxåsen är en liten by i Rätans distrikt (Rätans socken) i Bergs kommun i södra Jämtland, nära gränsen till Härjedalen. Byn ligger intill ån Hoan. 2017 hade byn fem bofasta invånare.

En pilgrimsled, Kårböleleden, går genom byn, och här har enligt sägnen stått ett kapell som föregick Rätans kyrka. Under hösten 2007 och våren 2008 genomförde Jamtli en arkeologisk utgrävning i byn, på en av lokalbefolkningen utpekad plats, i syfte att fastställa om där funnits någon kyrka eller kapell. Utgrävningarna visade att på den platsen har ingen kyrka stått.

Enligt lokal tradition har byn varit bebodd sedan 800-talet, då nybyggare ska ha kommit söderifrån, bestigit ett berg och tänt en vårdkase. När inga andra vårdkasar kunde ses som svar ansåg man marken vara fri att bebygga och slog sig ner. Marken runt byn ska ha varit rik på myrmalm och kittlar i järn tillverkade av malmen ska ha haft gott rykte under medeltiden.[1]

Namnet ska från början varit Staa (vilket betyder plats) med ska med tiden ha ändrats till Kluxås som sedan blev Klaxåsen, efter sägnen om att pilgrimskapellet vid Jämtlands erövring av Sverre Sigurdsson 1178 sänkt kyrkklockan (och eventuellt också kyrksilver) i en ava (extra djup punkt formad av en i strömmen roterande sten) i ån Hoan för att undvika plundring av Sverres män då de kom längs pilgrimsleden från Hälsingland.[1]

De första skatteskrivningarna i byn är från tiondelängden 1565, då två gårdar om ett tunnland var listas i byn.[1]

Under Baltzarfejden 1611-1613 flydde bägge gårdarnas ägare till Trondheim och undvek därmed att förlora sin jord under räfsten mot jämtarna efter att de dansk-norska myndigheterna återvänt och ställde de jämtländska bönder som tvingats att svära trohetsed mot svenska kronan inför rätta.[2]

Referenser

  1. ^ [a b c] Sundkvist, Nils (1988) [1988]. Boplatser och människor i Sörbyarna i Rätan. Rätans Hembygdsförening 
  2. ^ Petrini, Hasse (1959). Räfsten med jämtarna 1613: rannsakningsprotokoll efter Baltzarfejden. Lund: Jämtlands läns fornskriftsällskap. sid. 57