Isa Edholm: Skillnad mellan sidversioner
Räddar 1 källor och märker 0 som döda.) #IABot (v2.0.9.5 |
Mickeno (Diskussion | Bidrag) →Biografi: gatunamn |
||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
Hon anställdes på [[Sveriges Radio]] (SR) 1972 och blev sedermera radioproducent på Sveriges Radio i [[Umeå]]. Hon ägnade sig åt samhällsprogram samt program om barn och utbildning. 1995 startade hon det feministiska radioprogrammet ''[[Freja!]]'' som sändes i SR [[Sveriges Radio P1|P1]], där olika kvinnoöden i form av korta historier presenterades.<ref>{{Webbref|url=https://www.lundagard.se/2002/03/29/4645/|titel=De revolutionära och de fogliga – kvinnors historier och öden|hämtdatum=2020-03-26|utgivare=Lundagård|datum=2002-03-29}}</ref> Några av dess berättelser gavs också ut i boken ''Kvinnohistorier: Fanny Kamprad, [[Mary Quant]] och 83 andra kvinnor'' (2001). |
Hon anställdes på [[Sveriges Radio]] (SR) 1972 och blev sedermera radioproducent på Sveriges Radio i [[Umeå]]. Hon ägnade sig åt samhällsprogram samt program om barn och utbildning. 1995 startade hon det feministiska radioprogrammet ''[[Freja!]]'' som sändes i SR [[Sveriges Radio P1|P1]], där olika kvinnoöden i form av korta historier presenterades.<ref>{{Webbref|url=https://www.lundagard.se/2002/03/29/4645/|titel=De revolutionära och de fogliga – kvinnors historier och öden|hämtdatum=2020-03-26|utgivare=Lundagård|datum=2002-03-29}}</ref> Några av dess berättelser gavs också ut i boken ''Kvinnohistorier: Fanny Kamprad, [[Mary Quant]] och 83 andra kvinnor'' (2001). |
||
Hon tilldelades [[Stora journalistpriset]] 1992, främst för kvinnoprogrammet ''[[Radio Ellen]]'', vilket hon startade 1981, och blev [[hedersdoktor]] vid [[Umeå universitet]] 2002.<ref>{{Webbref |url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=144393 |titel=Isa Edholm blir hedersdoktor |hämtdatum=14 februari 2018 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |datum=2002-11-08 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Sveriges Radio, P4 Västerbotten |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref> |
Hon tilldelades [[Stora journalistpriset]] 1992, främst för kvinnoprogrammet ''[[Radio Ellen]]'', vilket hon startade 1981, och blev [[hedersdoktor]] vid [[Umeå universitet]] 2002.<ref>{{Webbref |url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=144393 |titel=Isa Edholm blir hedersdoktor |hämtdatum=14 februari 2018 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |datum=2002-11-08 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=Sveriges Radio, P4 Västerbotten |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref> Den 18 september 2024 beslöt byggnadsnämnden i Umeå att namnge en gata efter Edholm i den planerade utökningen av stadsdelen [[Olofsdal]], just söder om radiohuset på [[Mariehem]].<ref>{{Webbref|url=https://www.vk.se/2024-09-19/isa-edholms-gata-kommer-att-finnas-nara-radiohuset-e8831|titel=Isa Edholms gata kommer att finnas nära radiohuset|hämtdatum=22 september 2024|datum=19 september 2024|utgivare=Västerbottens-Kuriren|författare=Catarina Saha}}</ref> |
||
=== Familj === |
=== Familj === |
||
Nuvarande version från 22 september 2024 kl. 13.04
| Isa Edholm | |
| Född | 14 augusti 1930 Härnösands kommun, Sverige |
|---|---|
| Död | 28 september 2021 (91 år) Kalmar, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Journalist |
| Redigera Wikidata | |
Isa Ingrid Sophia Elisabet Edholm, född Altberg den 14 augusti 1930 i Härnösand, död den 28 september 2021 i Kalmar,[1][2] var en svensk radioproducent.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Edholm avlade studentexamen 1949 och studerade därefter vid Uppsala universitet. Hon var först vikarie på sjukhus, skolor, bibliotek, därefter frilans på Sveriges Radio från 1968 och bibliotekarie på Västerbottens vårdskola från samma år.
Hon anställdes på Sveriges Radio (SR) 1972 och blev sedermera radioproducent på Sveriges Radio i Umeå. Hon ägnade sig åt samhällsprogram samt program om barn och utbildning. 1995 startade hon det feministiska radioprogrammet Freja! som sändes i SR P1, där olika kvinnoöden i form av korta historier presenterades.[3] Några av dess berättelser gavs också ut i boken Kvinnohistorier: Fanny Kamprad, Mary Quant och 83 andra kvinnor (2001).
Hon tilldelades Stora journalistpriset 1992, främst för kvinnoprogrammet Radio Ellen, vilket hon startade 1981, och blev hedersdoktor vid Umeå universitet 2002.[4] Den 18 september 2024 beslöt byggnadsnämnden i Umeå att namnge en gata efter Edholm i den planerade utökningen av stadsdelen Olofsdal, just söder om radiohuset på Mariehem.[5]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Isa Edholm var dotter till advokat Ebbe Altberg och Nanny Brodén.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Kvinnohistorier: Fanny Kamprad, Mary Quant och 83 andra kvinnor. Stockholm: Alfabeta/Anamma. 2001. Libris 8392677. ISBN 9150100548
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Edholm, Isa I S E i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988)
- Fonus minnessidor
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Isa Edholm | Journalisten”. www.journalisten.se. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211004105356/https://www.journalisten.se/node/66924. Läst 4 oktober 2021.
- ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/742730?query=Isa%20Edholm
- ^ ”De revolutionära och de fogliga – kvinnors historier och öden”. Lundagård. 29 mars 2002. https://www.lundagard.se/2002/03/29/4645/. Läst 26 mars 2020.
- ^ ”Isa Edholm blir hedersdoktor”. Sveriges Radio, P4 Västerbotten. 8 november 2002. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=144393. Läst 14 februari 2018.
- ^ Catarina Saha (19 september 2024). ”Isa Edholms gata kommer att finnas nära radiohuset”. Västerbottens-Kuriren. https://www.vk.se/2024-09-19/isa-edholms-gata-kommer-att-finnas-nara-radiohuset-e8831. Läst 22 september 2024.