Granempid
| Granempid Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Tyranner Tyrannidae |
| Släkte | Empidonax |
| Art | Granempid E. hammondii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Empidonax hammondii | |
| Auktor | (Xántus de Vesey, 1858) |
| Utbredning | |
 | |
Granempid[2] (Empidonax hammondii) är en nordamerikansk fågel i familjen tyranner inom ordningen tättingar.[3]
Kännetecken
Utseende
Granempiden är en del av släktet Empidonax vars arter är notoriskt svåra att skilja åt på utseende med sin olivgrå ovansida och svarta vingar försedda med vingband. Denna art är relativt liten (12,5–14,5 cm) med långa vingar, kort stjärt och liten vanligen mörk näbb. På bröstet syns en olivgrön "väst". Sången består av tre delar: ett vasst "tsi-pik", ett ljust och gnissligt "swi-vrk" och ett lägre grövre "grr-vik". Fraserna är tydligare tvåstaviga än hos bergempiden och saknar dennes ljusa och klara toner. Lätet är ett vasst "peek" påminnande om ponderosanötväcka.[4][5]
Utbredning
Fågeln häckar i västra Nordamerika, närmare bestämt från centrala Alaska och västra Kanada söderut till östcentrala Kalifornien, östcentrala Nevada, Utah och norra New Mexico. Den övervintrar lokalt i sydvästra USA samt söderut från Mexiko till Guatemala, El Salvador, Honduras och möjligen nordcentrala Nicaragua.[5]
Systematik
Granempiden tros tillgöra en grupp mindre empider där även beigebröstad empid, gråempid, dvärgempid, bergempid samt de två centralamerikanska arterna svarthättad empid och tallempid.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
Granempiden hittas i barr- och blandskogar där den ofta sitter högt upp i höga träd. Födan består av insekter. Den häckar från slutet av maj till augusti.[5]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den amerikanske neurologen och naturforskaren William Alexander Hammond (1828-1900).[7] Tidigare kallades den hammondempid även på svenska, men tilldelades 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]
Noter
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Empidonax hammondii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 283. ISBN 0-679-45120-X
- ^ [a b c] Farnsworth, A. & Lebbin, D. (2020). Hammond's Flycatcher (Empidonax hammondii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57355 23 mars 2020).
- ^ Johnson, N.K. & Cicero, C. (2002) The role of ecologic diversification in sibling speciation of Empidonax flycatchers (Tyrannidae): multigene evidence from mtDNA. Mol. Ecol. 11(10): 2065–2081.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör granempid.
Wikispecies har information om Empidonax hammondii.
- Läten på xeno-canto.org
|