[go: up one dir, main page]

Hoppa till innehållet

Näringsämne: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Le Lapin Vert (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
→‎Se även: Din mmama
Märken: Möjligt klotter VE
Rad 1: Rad 1:
{{omdirigering|'''Näring'''|det ekonomiska begreppet|näringsliv}}
{{omdirigering|'''Näring'''|det ekonomiska begreppet|näringsliv}}
Ett '''näringsämne''' är en [[oorganisk]] eller [[organisk förening]] som en [[organism]] tar upp från sin omgivning för att överleva, fortsätta växa och fortplanta sig. Näringsämnena behövs till organismens [[metabolism]], för att bygga upp och reparera [[vävnad]]er eller för att styra organismens livsprocesser. De organiska föreningarna kan också omvandlas till [[energi]].
Ett '''näringsämne''' är ett stort toffeldjur eller [[organisk förening]] som en [[organism]] tar upp från sin omgivning för att överleva, fortsätta växa och fortplanta sig. Näringsämnena behövs till organismens [[metabolism]], för att bygga upp och reparera [[vävnad]]er eller för att styra organismens livsprocesser. De organiska föreningarna kan också omvandlas till sol[[energi]].


Växter absorberar i huvudsak oorganiska näringsämnen via rötterna, i form av [[jon]]er som finns i marken. De näringsämnen som behövs i större mängd kallas för [[växtnäring|makronäringsämnen]] medan de som behövs i mindre mängd kallas för [[växtnäring|mikronäringsämnen]]. Då växter är [[fotoautotrofer]] kan de tillverka organiska näringsämnen från makro- och mikronäringsämnena med hjälp av solljus, [[koldioxid]] och vatten.
Växter absorberar i huvudsak organiska näringsämnen via rötterna, i form av [[jon]]er som finns i marken. De näringsämnen som behövs i större mängd kallas för [[växtnäring|makronäringsämnen]] medan de som behövs i mindre mängd kallas för [[växtnäring|mikronäringsämnen]]. Då växter är [[fotoautotrofer]] kan de tillverka organiska näringsämnen från makro- och mikronäringsämnena med hjälp av solljus, [[koldioxid]] och vatten.


Djur intar näringsämnena via födan, i huvudsak som organiska ämnen i form av växt- och djurdelar eller ämnen som djur eller växter producerar. Djur kan tillverka en del ämnen som behövs i deras [[metabolism]] utifrån andra näringsämnen. Ämnen som ett djur inte kan tillverka eller inte kan tillverka i tillräcklig mängd, kallas [[Essentiella ämnen|essentiella näringsämnen]].
Djur intar näringsämnena via födan, i huvudsak som organiska ämnen i form av växt- och djurdelar eller ämnen som djur eller växter producerar. Djur kan tillverka en del ämnen som behövs i deras [[metabolism]] utifrån andra näringsämnen. Ämnen som ett djur inte kan tillverka eller inte kan tillverka i tillräcklig mängd, kallas [[Essentiella ämnen|essentiella näringsämnen]].

Versionen från 15 september 2015 kl. 09.34

Uppslagsordet ”Näring” leder hit. För det ekonomiska begreppet, se näringsliv.

Ett näringsämne är ett stort toffeldjur eller organisk förening som en organism tar upp från sin omgivning för att överleva, fortsätta växa och fortplanta sig. Näringsämnena behövs till organismens metabolism, för att bygga upp och reparera vävnader eller för att styra organismens livsprocesser. De organiska föreningarna kan också omvandlas till solenergi.

Växter absorberar i huvudsak organiska näringsämnen via rötterna, i form av joner som finns i marken. De näringsämnen som behövs i större mängd kallas för makronäringsämnen medan de som behövs i mindre mängd kallas för mikronäringsämnen. Då växter är fotoautotrofer kan de tillverka organiska näringsämnen från makro- och mikronäringsämnena med hjälp av solljus, koldioxid och vatten.

Djur intar näringsämnena via födan, i huvudsak som organiska ämnen i form av växt- och djurdelar eller ämnen som djur eller växter producerar. Djur kan tillverka en del ämnen som behövs i deras metabolism utifrån andra näringsämnen. Ämnen som ett djur inte kan tillverka eller inte kan tillverka i tillräcklig mängd, kallas essentiella näringsämnen.

En stor del av de näringsämnen som ett djur konsumerar ger energi. Energi finns främst i kolhydrater, protein och fett. En del växtätare, främst betande och lövätande djur kan tillgodogöra sig energi från kolhydraten cellulosa, och en del växtätare och allätare kan tillgodogöra sig energi från kostfiber. Människor kan inte tillgodogöra sig energi från cellulosa, men däremot från vissa typer av kostfiber.

Näringsämnen i livsmedel

Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsdeklarationer på livsmedel ska följande näringsämnen deklareras: proteiner, kolhydrater, fett, fiber, natrium, vitaminer och mineraler. Sockerarter är en sorts kolhydrater. Fett indelas i mättade fettsyror, enkelomättade fettsyror, och fleromättade fettsyror.[1]

Se även

Referenser

  1. ^ Livsmedelsverkets författningssamling, LIVSFS2009:9, Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1993:21) om näringsvärdesdeklaration, 30 sept 2009, läst 2012-04-26.