krigföring

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av krigföring  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ krigföring krigföringen krigföringar krigföringarna
Genitiv krigförings krigföringens krigföringars krigföringarnas

krigföring

  1. det att aktivt delta i en väpnad konflikt mellan flera parter, exempelvis nationer, stater och arméer
    Fraser: psykologisk krigföring
    Varianter: krigsföring (den kortare varianten "krigföring" är mycket vanligare än "krigsföring")
    Gustav II Adolf är mest känd för sin krigföring.

Översättningar

[redigera]