klaga
Svenska
[redigera]Verb
[redigera]| Böjningar av klaga | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | klaga | klagas |
| Presens | klagar | klagas |
| Preteritum | klagade | klagades |
| Supinum | klagat | klagats |
| Imperativ | klaga | – |
| Particip | ||
| Presens | klagande, klagandes | |
| Perfekt | – | |
klaga
- uttal: ˈklɑ̀ːga
- göra känt att man inte är nöjd med något eller någon, utan önskar en ändring eller åtgärd
- 1905: Ord och bild:
- Jo, han hade för visso en flicka hemma i Arkelsby, en riktigt rar jänta för resten, och han fick ju ett »vy» från henne hvar vecka, så han kunde inte klaga.
- Jo, han hade för visso en flicka hemma i Arkelsby, en riktigt rar jänta för resten, och han fick ju ett »vy» från henne hvar vecka, så han kunde inte klaga.
- Jag har klagat på tidningens språkbruk de senaste åren.
- Du får klaga på hårddisken som gick sönder efter bara en vecka.
- Besläktade ord: anklaga, beklaga, klagan, klagobrev, klagodikt, klagolåt, klagomål, klagomur, klagorim, klagorop, klagoskri, klagoskrift, klagosång, klagotid, klagovisa
- 1905: Ord och bild:
Översättningar
[redigera]göra känt att man inte är nöjd
Färöiska
[redigera]Verb
[redigera]klaga