kind

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Kind.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kind  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kind kinden kinder kinderna
Genitiv kinds kindens kinders kindernas

kind

  1. (anatomi) delarna av ett ansikte som sitter under ögonen
    Etymologi: Av fornsvenska kin.
    Se även tesaurus: Sidoläge, Kropp
    Sammansättningar: kindtand
  2. barn
    1881: Hittebarnet, folkvisa från Glimåkra (nedtecknad 1881):
    Jungfrun hon gångar sig i stenstugan in, der föder hon sig ett rosenrödt kind.

Översättningar

[redigera]

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

kind u

  1. (anatomi) kind

Engelska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av kind 
Positiv kind
Komparativ kinder
Superlativ kindest
 
Adverbavledning kindly

kind

  1. snäll, vänlig

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kind  Singular Plural
Nominativ kind kinds
Genitiv kind's kinds'

kind

  1. sort

Isländska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kind  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kind kindin kindur, kindir kindurnar, kindirnar
Ackusativ kind kindina kindur, kindir kindurnar, kindirnar
Dativ kind kindinni kindum kindunum
Genitiv kindar kindarinnar kinda kindanna

kind f

  1. får

Nederländska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kind  Singular Plural
neutrum
Nominativ kind kinderen

kind n

  1. barn
    Sammansättningar: kinderboek, kinderbijslag, kinderfiets, kinderstoel