[go: up one dir, main page]
Hoppa till innehållet

brotta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av brotta  Aktiv Passiv
Infinitiv brotta brottas
Presens brottar brottas
Preteritum brottade brottades
Supinum brottat brottats
Imperativ brotta –
Particip
Presens brottande, brottandes
Perfekt (brottad)
Not:
Perfektparticip existerar med tillhörande partikel.

brotta

  1. (med partikel ner eller ned) ta ner någon genom att utkämpa brottning
    Fraser: brotta ner, brotta ned
    Etymologi: Belagt sedan 1682.[1] Se etymologi för brottas.
    Besläktade ord: brottare, brottas (reciprokt), brottning
    Grammatik: "Brotta" används aldrig utan partikel i denna betydelse. Man kan brotta ned någon men inte brotta någon.
  2. (reflexivt: brotta sig, bildligt) kämpa eller tränga sig igenom en svår eller trång situation, ofta genom att använda mycket kraft och ansträngning
    Vanliga konstruktioner: brotta sig fram, brotta sig in
    2005: Fasansfull kamp för självplågare (DN):
    - Det är framförallt fruktansvärt jobbigt mentalt att brotta sig fram i snåren under lång tid...
    2007: Kineser ska lära sig kökultur (DN):
    Inte brotta sig in i bussen i en gemensam klunga.

Källor

[redigera]
  1. ↑ Svensk ordbok: "brotta"
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=brotta&oldid=4052224”