[go: up one dir, main page]
Wikipedia

Ola Hansson

Ola Hansson (født 12. november 1860 i Hönsinge i Skåne i Sverige, død 26. september 1925 i Büyükdere ved Bosporos i Tyrkia) var en svensk dikter, forfatter, journalist og kritiker.

Ola Hansson
Født12. nov. 1860[1][2][3][4]Rediger på Wikidata
Grönby församling[2]
Død26. sep. 1925[1][2][3][4]Rediger på Wikidata (64 år)
Bosporos[2]
BeskjeftigelseSkribent, journalist, litteraturkritiker Rediger på Wikidata
Utdannet vedLunds universitet (1881–)
EktefelleLaura Marholm
SøskenNils Hansson (familierelasjon: bror)
NasjonalitetSverige[5]
Tyskland[5]
GravlagtNorra kyrkogården, Lund[6][7]
Signatur
Ola Hanssons signatur
Ola Hansson på Commons

Liv og virke

rediger

Bakgrunn

rediger

Ola Hansson ble født som yngste sønn i en velberget bondefamilie i Hönsinge. Blant hans søsken var også den blivende rektoren Nils. Alt som gymnasiast begynte han å skrive i avisen Nya Skåne. I 1881 begynte han å studere ved Lunds universitet, og tok eksamen i 1882.

Dikterliv

rediger

I 1884 debuterte han med diktsamlingen Dikter og knyttet litterære kontakter med blant andre Herman Bang i Danmark og Axel Lundegård og Victoria Benedictsson i Stockholm. En tid forsøkte han seg som skribent i Stockholm, blant annet i Aftonbladet, men i 1886 var han tilbake i Skåne. Han foretok også en reise til Sveits, Italia og Tyskland. I 1885 fulgte han på med Notturno. Her, likesom i Dikter, uttrykte han en hyllest av Skånes naturskjønnhet og folkelige kultur. Hans raffinerte poesi passet dårlig med den svenske realisme som var fremherskende i 1880-90-årene, og verkene fikk liten, eller nedlatende, oppmerksomhet.

I 1887 utkom Hanssons novellesamling Sensitiva amorosa, en dekadent samling av morbide erotiske skisser som sjokkerte Sverige, og som vakte skandale i tidens presse.

Han giftet seg i 1889 med den tysk-baltiske forfatterinnerinnen Laura Marholm. I 1888/89 ble han, ved Georg Brandes' og August Strindbergs formidling, konfrontert med Friedrich Nietzsches verker, som skulle oppta ham frem til livets slutt.

Sammen forlot ekteparet Sverige i 1890, for etter omveier gjennom Frankrike og Sveits å komme til Berlin der de slo seg ned. Likesom sin hustru sluttet han seg til Friedrichshagener Dichterkreis. Som grunn for at han hadde emigrert fra hjemlandet anføres de knusende anmeldelser han mottok for sine verker Notturno (1885) og Sensitiva amorosa. Den nedlatende omtale av disse for ham svært sentrale verker gikk inn på Hansson som fornærmende og krenkende.

Han ble en populær forfatter i Tyskland, og tilbragte resten av livet i forskjellige land i Europa. I 1892 var både Ola Hansson og Laura Marholm autoriteter i den tyske presse. August Strindberg besøkte samme år parets hjem, som var blitt et samlingspunkt for tidens unge forfattere. Strindbergs visitt ble katastrofal og vennskapsbåndene mellom Hansson og Strindberg ble definitivt brutt.

I 1919 flyttet familien til Espergaerde i Danmark for å holde tak i utgivelsen av Hanssons Samlade skrifter, og i 1921 bodde de en stund i Mölle i Skåne innen de raskt reiste sørover i februar 1922. Mellom 1922 og 1924 tok familien seg via Sveits, Tsjekkoslovakia, Jugoslavia og Grekenland til Büyükdere nord for Konstantinopel. Hansson rakk i 1925 å utgi Psyke och hemma innen han døde den 26. september samme år, antagelig som følgene av brusten blindtarm.

Hans levninger ble ført fra Tyrkia til Lund der det ble bisatt under høytidelige former på Norra kyrkogården den 28. mai 1926.

Bibliografi

rediger

Skjønnlitteratur

rediger

Varia

rediger

Samlede opplag og utvalg

rediger
  • Samlade skrifter. Stockholm: Tiden. 1919–1922. 
    • 1, Dikter och Notturno. 1919. 
    • 2, Litterära silhuetter och Materialismen i skönlitteraturen. 1920. 
    • 3, Sensitiva amorosa och Parias. 1919. 
    • 4, Ung Ofegs visor och Kärlekens trångmål. 1920. 
    • 5, Tidens kvinnor. 1920. 
    • 6, Fru Ester Bruce och Före giftermålet. 1920. 
    • 7, Resan hem. 1920. 
    • 8, En uppfostrare. 1920. 
    • 9, Vägen till livet och Kåserier i mystik. 1921. 
    • 10, Tolkare och siare. 1921. 
    • 11, Det unga Skandinavien. 1921. 
    • 12, Ur hävden och livet : historiska essayer och studier. 1921. 
    • 13, Djur- och människohumoresker och Aforismer och aperçuer. 1921. 
    • 14, Dikter på vers och prosa och Det förlovade landet. 1922. 
    • 15, Svartkonsten och Nya visor. 1922. 
    • 16, På hemmets altare och Dagbok i Frankrike. 1922. 
  • Efterlämnade skrifter i urval. Hälsingborg. 1928–1931.  - Utgivna av Hjalmar Gullberg under medverkan av Axel Herrlin och Albert Nilsson.
    • Bd 1, Tio år i hövdingatider. 1928. 
    • Bd 2, Skånskt åttiotal och sista resedikter. 1930. 
    • Bd 3, Litterär kritik : åttiotalet. 1930. 
    • Bd 4, Litterär kritik : nittiotalet 1890-92. 1931. 
    • Bd 5, Litterär kritik : nittiotalet 1893-94. 1931. 
  • Valda dikter. Stockholm: Tiden. 1943.  - Urval och inledning av Hjalmar Gullberg.
  • Husvill och andra berättelser. Stockholm: Tiden. 1960.  - I urval av Stellan Ahlström.
  • Dikter. Stockholm: FIB:s lyrikklubb. 1972. ISBN 91-550-1622-7.  - Urval och inledning av Östen Sjöstrand.
  • Vitt över världen --- : poesi och prosa. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1977. ISBN 91-29-49219-X.  - I urval med inl. av Hans Levander.
  • Tryckt och otryckt [Urval Görgen Antonsson]. Borås: Rabalder. 1981. , Görgen Antonsson
  • Man skriver om himmelriket när man har helvetet inom sig : valda brev. Lund: Bakhåll. 1990. ISBN 91-7742-076-4.  - Urval och kommentarer av Görgen Antonsson.
  • Lyrik och essäer. Stockholm: Atlantis. 1997. ISBN 91-7486-493-9.  - Under redaktion av Ingvar Holm och med inledning av Ulf Linde.

Referanser

rediger
  1. ^ a b Encyclopædia Britannica Online, Encyclopædia Britannica Online-ID biography/Ola-Hansson, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ a b c d Svenskt biografiskt lexikon, «Ola Hansson», Svensk biografisk leksikon-ID 12596[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ a b Gemeinsame Normdatei, besøkt 12. mai 2014[Hentet fra Wikidata]
  4. ^ a b Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Online-Enzyklopädie-id hansson-ola, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
  5. ^ a b LIBRIS, libris.kb.se, utgitt 15. oktober 2012, besøkt 24. august 2018[Hentet fra Wikidata]
  6. ^ kulturgravar.se, www.kulturgravar.se, oppført som Norra kyrkogården Lund Nordvästra delenOla Hansson, YouTube-videoidentifikator -Fvo5SyxyFo, besøkt 28. oktober 2023[Hentet fra Wikidata]
  7. ^ Svenskagravar.se, www.svenskagravar.se, oppført som Hansson, Ola Född: 1860-11-12, besøkt 28. oktober 2023[Hentet fra Wikidata]

Litteratur

rediger
  • Ahlström, Stellan, Ola Hansson (Stockholm 1958)
  • Ahlund, Claes, Medusas huvud. Dekadensens tematik i svensk sekelskiftesprosa (Uppsala 1994)
  • Ekelund, Erik, Ola Hanssons ungdomsdiktning (diss. Helsingfors 1930)
  • Fuchs, Robert, Ola Hansson - Antisemitismus und Kritik an der Moderne : das geistige Klima im deutschen Kaiserreich um die Jahrhundertwende (Berlin 1997)
  • Holm, Ingvar, Ola Hansson. En studie i åttitalsromantik (diss. Lund 1957)
  • Hume, David Raymond, The German literary achievements of Ola Hansson 1888-1893 (Diss. Lexington, Kentucky 1972)
  • Levander, Hans, Sensitiva amorosa. Ola Hanssons ungdomsverk och dess betydelse för åttiotalets litterära brytningar (diss. Stockholm 1944)
  • Månesköld-Öberg, Inger, Att spegla tiden - eller forma den : Ola Hanssons introduktion av nordisk litteratur i Tyskland 1889-1895 (diss. Göteborg 1984)
  • Månesköld-Öberg, Inger, Ola Hanssons livsdikt : om mottagandet i Sverige och det sena författarskapet (Stockholm 1998)
  • Månesköld-Öberg, Inger, Ola Hanssons Rustgården : en analys (Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, Göteborg 1993)
  • Niemirowski, Wienczyslaw A., Der Schriftsteller Ola Hansson in Berlin 1890-1893 : Untersuchungen zu literarischen Wechselwirkungen zwischen Skandinavien und Deutschland (Lublin 2000)
  • Sjöblad, Christina (red.), Blick och rum hos sekelslutets flanörer : Laura Marholm och Ola Hansson (Lund 1996)
  • De nya poeterna: 80-talet : dokument och kåserier. Stockholm: Gernandt. 1902. s. 403-417. 
  • Widell, Arne, Ola Hansson i Tyskland : en studie i hans liv och diktning åren 1890-1893 (diss. Uppsala 1979)
  • Witt-Brattström, Ebba, Dekadensens kön. Ola Hansson och Laura Marholm (Stockholm 2007)
  • Österling, Anders, Ola Hansson : minnesteckning (Stockholm 1966)
  • Hans Levander: (sv) Ola Hansson i Svenskt biografiskt lexikon (1969-1971)

Priser og utmerkelser (utvalg)

rediger


Hentet fra «https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Ola_Hansson&oldid=24132064»