Arvefølgen til den svenske tronen

Arvefølgen til den svenske tronen fastsettes av Successionsordningen, opprinnelig vedtatt av Riksdagen i 1810. Etterkommere etter kong Carl XVI Gustaf har arverett uansett kjønn, da slik at eldre barn går foran yngre.^[1]

Sverige hadde tidligere mannlig primogenitur (fra 1810) og derfor kunne bare menn arve tronen. I 1980 innførte Sverige primogenitur uten favorisering av det mannlige kjønn. Dette betyr at monarkens eldste barn kommer først i arvefølgen til tronen uansett kjønn.^[2]

Den som i Sverige ikke er opplært i og bekjenner seg til den evangelisk-lutherske lære, taper arveretten. Det gjør også den prins eller prinsesse som gifter seg uten kongens og regjeringens samtykke.^[3]

Nåværende arvefølge

Regjerende monark er Carl XVI Gustav av Sverige

Kronprinsesse Victoria, hertuginne av Västergötland
Prinsesse Estelle av Sverige, hertuginne av Östergötland
Prins Oscar av Sverige, hertug av Skåne
Prins Carl Philip, hertug av Värmland
Prins Alexander, hertug av Södermanland
Prins Gabriel, hertug av Dalarna
Prins Julian, hertug av Halland
Prinsesse Madeleine, hertuginne av Hälsingland og Gästrikland
Prinsesse Leonore, hertuginne av Gotland
Prins Nicolas, hertug av Ångermanland
Prinsesse Adrienne, hertuginne av Blekinge

Referanser

^ Successionsordningen (SFS 1810:0926) Arkivert 3. mai 2014 hos Wayback Machine., Regeringskansliets rättsdatabaser: «§ 1. Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande.»
^ «Monarkin i Sverige» Arkivert 3. juni 2014 hos Wayback Machine., Sveriges kongehus.
^ Successionsordningen (SFS 1810:0926) Arkivert 3. mai 2014 hos Wayback Machine., Regeringskansliets rättsdatabaser: «§ 4. Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten.» og «§ 5. Prins och prinsessa av det kungl. huset må ej gifta sig, med mindre regeringen på hemställan av Konungen därtill lämnat samtycke. Sker det ändock, have han eller hon förverkat arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande.»

Autoritetsdata

[1] Successionsordningen (SFS 1810:0926) Arkivert 3. mai 2014 hos Wayback Machine., Regeringskansliets rättsdatabaser: «§ 1. Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande.»

[2] «Monarkin i Sverige» Arkivert 3. juni 2014 hos Wayback Machine., Sveriges kongehus.

[3] Successionsordningen (SFS 1810:0926) Arkivert 3. mai 2014 hos Wayback Machine., Regeringskansliets rättsdatabaser: «§ 4. Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten.» og «§ 5. Prins och prinsessa av det kungl. huset må ej gifta sig, med mindre regeringen på hemställan av Konungen därtill lämnat samtycke. Sker det ändock, have han eller hon förverkat arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande.»

[1]

[2]

[3]