befängd

Swedish

From Old Swedish befængdher (“possessed by an evil spirit”), the past participle of Old Swedish befængia (“to apprehend”). Compare the word eldfängd. Cognate of German befangen and Dutch bevangen.

befängd (comparative befängdare, superlative befängdast)

Inflection of befängd
Indefinite	Positive	Comparative	Superlative²
Common singular	befängd	befängdare	befängdast
Neuter singular	befängt	befängdare	befängdast
Plural	befängda	befängdare	befängdast
Masculine plural³	befängde	befängdare	befängdast
Definite	Positive	Comparative	Superlative
Masculine singular¹	befängde	befängdare	befängdaste
All	befängda	befängdare	befängdaste
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic

befängd in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
befängd in Svensk ordbok (SO)
befängd in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
befängd in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)
befänga in Knut Fredrik Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, del 1: A-L