brännmärka
Swedish
[edit]Etymology
[edit]bränna (“burn”) + märka (“mark”)
Verb
[edit]brännmärka (present brännmärker, preterite brännmärkte, supine brännmärkt, imperative brännmärk)
- to brand (with a hot iron)
- (figuratively, from older practice of branding criminals) to stigmatize, to brand
- Den nya lagen brännmärker rökare
- The new law stigmatizes smokers
Conjugation
[edit]Conjugation of brännmärka (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | brännmärka | brännmärkas | ||
| Supine | brännmärkt | brännmärkts | ||
| Imperative | brännmärk | — | ||
| Imper. plural1 | brännmärken | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | brännmärker | brännmärkte | brännmärks, brännmärkes | brännmärktes |
| Ind. plural1 | brännmärka | brännmärkte | brännmärkas | brännmärktes |
| Subjunctive2 | brännmärke | brännmärkte | brännmärkes | brännmärktes |
| Participles | ||||
| Present participle | brännmärkande | |||
| Past participle | brännmärkt | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
See also
[edit]- brännskada (“burn”)